11 November
Idag klockan 11 den 11:e i 11:e var vi hos veterinären för att göra ultraljud. Vi trodde att vi skulle ha tur med ett sådant klockslag och datum. Det visade sig att det inte fanns några valpar i magen. Vi är SÅ besvikna. När jag kommer ut från sjukhuset har jag fått en parkeringsböter på 1100 kronor för trots att jag parkerat rätt och betalat - så var det inte tillåtet att stå på den platsen på måndagar. Jag får nog lov att kalla hela den här dagen för en skitdag. Det blev ingen roligare uppdatering än så här, efter ett halvt år utan uppdateringar på hemsidan.

6 Maj
Ett livstecken! Jag sitter på tåget med datorn i knäet, äntligen kan jag skriva lite. Tåget är på väg till Småland, där Lovis bor. Hon löper och vi hoppas på en parning. Jag har fått frågor om varför jag inte skriver på hemsidan längre. Jag har inte slutat med hundarna, jag har bara så ont om tid. Samma ursäkt som tidigare. Jag jobbar heltid och hundarna är min hobby, men inte min enda hobby. Hela tiden dyker det dessutom upp projekt med huset eller trädgården som tar tid och energi. Just nu är det sovrummet som får sig en make over men jag håller också på att bygga ett kök.

Kanske är det också dags att berätta om Ragnar. Eller snarare om Ragnars husse. Ragnar föddes i min senaste kull för drygt ett år sen. Båda blev kvar. Det är förstås också en anledning till att jag har dåligt med tid att sitta framför datorn. Att skaffa en man var inte vad jag planerat och jag var nöjd med mina hundar. Men så en dag stod han där och då gick det inte att stå emot. Det blev ännu svårare att hitta tid för att sitta framför datorn.

18 April Skärtorsdag

Glad påsk önskar vi på kenneln. Bilden visar salig Venus med harpalten Hare Potter. Om du vill läsa mer om tiden med Hare Potter kan du göra det här.

4 Mars Milla-dagen
Idag är det Milla-dagen. Det handlar inte om mina hundar nu, utan om något mycket större. Det är idag 11 år sedan min vän Milla dog. Hennes hjärta stannade och allt var över. Jag har gjort det här till en speciell dag, en dag då jag vill berätta och be andra tänka på organdonation och helst också registrera sin vilja i Donationsregistret. Det är så enkelt!

Milla lämnade familj, vänner och sina hundar kvar. Hon hade kanske kunnat leva idag, hon hade behövt få ett nytt hjärta. Inte för att hennes hjärta inte var varmt eller gott nog, det var ett mekaniskt fel på det. Men det fanns inget hjärta över till henne. Ungefär åtta av tio svenskar är positiva till organdonation, men det är bara runt 100 registrerade donatorer som dör - men 700 personer som väntar på organ, varje år. Om du vet vad du vill göra med din kropp efter din död, registrera din önskan.

Om jag dog oväntat en dag skulle det ju vara helt fantastiskt om jag genom min kropp fick ge livet till någon annan, en sån som Milla hade kanske levt då och fortsatt sprida glädje omkring sig. Ett annat sätt att hjälpa andra medan man lever är att bli blodgivare. Det är bara två procent av Sveriges befolkning som lämnar blod, det är väl ändå ganska dåligt? Fler behövs - och man är en hjälte när man går dit.

Jag saknar Milla och är så ledsen över att hon inte fick leva längre. Jag tänker göra det här till något bra och hoppas att fler registrerar sin önskan i donationsregistret. Och vill du känna dig som världens snällaste - gå och lämna lite blod också! Bilden har Milla tagit på sig själv, den stod på hennes kista när hon begravdes.

Läs om donation här: www.Livsviktigt.se , du kan registrera din vilja här och läsa om blodgivning här: www.Geblod.nu

Så här lätt kan man rädda liv medan man lever!