Hänt under 2013 Hänt under 2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
 
31 December Nyårsafton
Vi önskar alla en fridfull nyårsnatt och hoppas att inga hundar kommer till skada av nyårsfyrverkerier.

Så här firar jag och fem hundar nyårsafton i Nyfors: Inomhus med tidningspapper för alla fönster, jag har nämligen inga gardiner att dra för. Jag bor lite utanför tätbebyggelse så vi klarar oss bra så här trots att vi hör en del fyrverkerier från grannarna.

 

23 December
Dagen innan julafton och det är nu fem år sedan Ystra och Azlans valpar Svarri, Solfrid och Signhild i kull Skallagrim föddes. Grattis på er dag!

Läs mer om kullen från 2008 här.

15 December
Min finaste, vackraste, mest älskade Venus fyller 13 år idag! Självklart firas hon med tårta på sin födelsedag. Jag minns dagen hon föddes, jag var med då och kände direkt att hon var min. Hon har hängt vid min sida sen dess, vilken lycklig tid.

Det trista och jobbiga med hundars födelsedagar är att man påminns om att ännu ett år har gått, man har ännu kortare tid tillsammans. När man lever med en äldre hund måste man lära sig njuta av varje dag man vaknar och fortfarande har varandra. Jag tar inte en dag för given längre utan njuter varje stund.

Venus fyller 13 år, snart har ljusen brunnit ut.


13 ljus på tårtan. Jag vet inte vad Venus önskar sig innan ljusen blåses ut, men jag vet i alla fall vad jag skulle önska mig om jag fick.

4 December
Idag fyller Lova Bifrost och Tylers valpar Björk, Enja, Ylvi, Askild och Alve i kull Stormfare fem år!

När jag tänker på kullen minns jag hur jag först åkte till Tyskland för att träffa pappa Tyler innan jag bestämde mig för honom - och sen den förfärliga resan till honom i Berlin genom den värsta storm jag varit med om. Är man klok, undrade jag då. Men sen föddes fem små knytten som nu har vuxit upp till vackra och trevliga hundar, allt känns bra igen!

Läs mer om kullen från 2004 här.

3 November
Nordic Group for Eurasier Health, NGEH, vad är det?
Jag har känt och älskat den här underbara rasen i snart 20 år och kan inte tänka mig att ha någon annan hund än eurasier. Men ju längre jag känt rasen och ju mer insatt jag har blivit, ju mer bedrövad har jag känt mig. Det har dykt upp ganska så stora och svarta moln på eurasierhimlen under de senaste åren. Det känns inte som att utvecklingen av rasen går åt rätt håll. Jag får svårare och svårare att hitta riktigt bra hundar för avel och jag får svårare och svårare att hitta uppfödare som resonerar som jag, som har långsiktiga avelsmål som sätter rasens och hundens bästa framför allt. Det har oroat mig att det dyker upp fler och fler uppfödare som har som avelsmål att föda upp valpar, att "vanliga hundägare" köper några tikvalpar och "öppnar kennel", att man sätter nya hundar till världen utan att känna till särskilt mycket om vare sig rasens situation eller avelshundarnas bakgrund. Det är sorgligt när man ser valpar säljas på Blocket och några månader eller något år senare säljas där igen, för att ägaren visste inte så mycket om rasen och inte förstod vad för ras de valt. Uppfödaren ville bara sälja hunden som valp, sen vill den inte ta något ansvar, så trist för hunden. En hanhund vinner på utställning och genast får han massor av valpar, vi har svenska hundar med både 60, 70 och 80 valpar! Jag har känt mig riktigt bedrövad och varit på vippen att ge upp. Jag är allvarligt oroad över rasens situation och att det känns som att för få verkligen bryr sig om det. De allra flesta eurasier är fantastiska hundar, men det finns hundar som är sjuka, hundar som dör och hundar som har dåligt temperament. Det finns uppfödare som parar sin tik med närmsta hane, säljer valparna för fullt pris men inte har en aning om något. Ingen vill riktigt ta dessa problem på allvar. Det vore inte så bra för rasen om man började prata om det här, så det är bäst att bara hålla god min. Eller?

En kväll ringde min telefon och jag pratade länge med en eurasiervän och kände att jag fick hoppet tillbaks, vilket givande och inspirerande samtal! Det resulterade i att jag reste till Norge över en helg i februari. Där träffade jag några andra eurasiervänner från olika länder. Vi kände alla samma sak. Och vi ville göra något åt situationen. Efter långa diskussioner bestämde vi oss för att vi som känner så här måste hålla kontakt. Vi måste samarbeta och dela med oss, på så sätt hjälpa varandra. Jag som ensam uppfödare klarar inte att på egen hand "rädda situationen" utan måste få hjälp av andra uppfödare. Det visade sig att jag ju inte alls var ensam, det finns fler som tänker som jag. Fler som brinner för rasen och vill att det ska födas bättre, friskare, trevligare och finare hundar. Som förstår att man måste avla med långsiktiga mål och att man i alla lägen måste samarbeta, vara öppen och ärlig. Vi delar och förvaltar en och samma hundras, vi måste hjälpa varandra för att på så sätt hjälpa rasen, hundarna och de som delar sina liv med våra hundar. Hur skulle vi finna varandra och hur skulle vi hålla kontakt? Vi beslöt att formatera en grupp, en sammanslutning av eurasiervänner som känner som vi. Så såg "Nordic Group for Eurasier Health" dagens ljus en blek men lovande februarimorgon i ett hus djupt inne i norska skogen.

Gruppen är tänkt att samla engagerade eurasiervänner under ett och samma tak så att vi lätt kan hålla kontakt och hjälpa varandra. Vi blir som ett nätverk av personer som brinner för eurasier och som vill "lite mer". Vi är inte "istället för" de nationella eurasierklubbarna eller kennelklubbarna, utan bara ett gäng som samarbetar och håller kontakt med varandra. Vi vill ha en öppen och ärlig kommunikation mellan oss. Vi vill ha ett register där vi samlar hälsoresultat om våra hundar, så att vi sen kan få bättre information om de hundar vi tänker oss använda i avel och på det sättet planera aveln bättre, säkrare och mer långsiktigt. Vi vill undvika att avla på linjer med sjukdomar och problem, att ta till vara bra hundars blodslinjer och undvika att överanvända andra och på så sätt hålla rasens genetiska variation stor. Vi hjälper varandra att finna bra hundar för avel och vi tipsar om var det finns valpar ur välgenomtänkta kombinationer att köpa. De som lämnar information om sina hundar får också tillgång till den information som andra har lämnat. Vi tänkte ordna någon träff eller seminarium och verka för att rasen på alla sätt hålls frisk och livskraftig.

För att få så mycket information som möjligt om rasens situation ville vi gärna samarbeta med den internationella FCI-godkända eurasierunionen "Internationale Föderation für Eurasierzucht", IFEZ, som är en intresseorganisation för eurasierklubbarna i världen. För mer information om IFEZ, läs deras hemsida här. Unionen hade årsmöte i Stuttgart sista helgen i oktober och det var förstås väldigt spännande att höra hur de resonerade om vår grupp. Jag kunde inte åka till mötet utan fick följa det hemifrån via internet och det var med stor glädje och lättnad som jag fick beskedet om att vår grupp accepterades!

Vi hoppas att uppfödare och ägare av eurasier som tycker och tänker som oss söker sig till vår grupp. Förstås finns det såna som inte känner som vi, som inte är ett dugg intresserad av det vi i gruppen tycker är viktigt och det är OK. Vi vill bara samarbeta med dem som känner sig kallade, vi vill inte övertala eller tvinga in någon. Lite märkligt är det därför att den som inte är intresserad av gruppen inte bara kan strunta i den, utan måste smutskasta och sprida falska rykten av ren illvilja. Kanske är det ett tecken på avundsjuka eller den klassiska missunnsamheten? Trist inställning tycker jag, men jag hoppas förstås  att den som är intresserad av vår grupp kan ta ställning i frågan på egen hand och kan bortse från falsk information och elaka rykten. Den som är nyfiken kan läsa lite mer på vår sida på Facebook här, som vi tillfälligt har tills vi fått ordning på vår egen hemsida som finns här. Vi har satt upp regler för gruppen, de innehåller både hur gruppen är formaterad men också hur vi vill att avel ska bedrivas inom oss. Reglerna finns här, om du vill gå med i gruppen behöver du fylla i den här blanketten och den kan skickas till ansvarig med email. Den information vi vill ha om hunden fylls i på den här blanketten för att överföras till vårat register som vi hoppas med tiden kan bli ganska stort.

Här ska jag ge ett exempel från verkligheten om varför det behövs en grupp av uppfödare och hundägare som samarbetar över ländernas gränser, som vågar berätta och dela med sig av information till varandra. Det finns en jättefin och trevlig hund som har blivit pappa till tre kullar i tre olika länder, valparna i sin tur är sålda till ägare i sex olika länder. De har vuxit upp till jättefina och jättetrevliga eurasier, ägarna är stolta över sina fina hundar och några av dem har redan gått i avel. Men vad inte alla vet är att den här hanhunden är pappa till en sköldkörtelsjuk valp i den ena kullen och en bukspottkörtelsjuk valp i den andra. Eftersom hundarna är spridda i olika länder finns det inget register eller sammanställning över hans valpar och deras åkommor, så även om hundägare eller uppfödare vill dela information är det inte möjligt. Sån här information är jätteviktig att känna till när man vill använda hans valpar i avel, så man kan välja partner extra noga - och då måste det vara en partner där man känner till dess bakgrund mycket väl eftersom båda dessa sjukdomar är något som finns spritt i rasen men vi ännu inte vet hur det ärvs. Vem kan vara emot att sånt här kartläggs? Vem vill köpa en valp som riskerar att bli sjuk bara för att uppfödaren inte visste sånt som andra vet? Eftersom rasen är liten och avelsutbytet mellan länderna är stort, så måste vi börja samarbeta på ett öppet och ärligt sätt. Därför bildades NGEH.

30 September
Alla valpar har flyttat så huset är tomt och tyst. Imorgon bitti ringer väckarklockan för jag ska gå upp och åka till jobbet, hundarna ska gå promenad i parken och vi ska komma hem sent på kvällen. Livet ska bli som vanligt igen. Det känns fortfarande roligare att vara hemma med hundvalpar än att gå till jobbet, men det är väl så det ska vara. Ingeli och Knirke åkte till sina nya hem idag, så under dagen har jag plockat bort valphagarna både inne i huset och ute i trädgården. Fällar och leksaker ligger i tvättmaskinen, kompostgaller är ihopvikta och undanställda. Matskålar ligger i diskmaskinen och kassar med tidningar står vid bilen för att lämnas på återvinning. Jag vill inte komma in i huset och se en tom valphage, det känns för jobbigt. Därför är alla spår bortstädade, det är dammsuget och våttorkat, möblerna är tillbaks på sina vanliga platser och de nytvättade mattorna är utrullade. Snart är det som vanligt igen här i huset, men en förändring har skett: fem nya små Balder-Balder-hundar är ute och traskar, redo att dela sina liv med snälla människor, sprida glädje och kärlek omkring sig.
 

17 September
Det har varit dåligt med uppdateringar från sommaren, men här är ett par bilder på Alba. Vi var ute och åkte bil, varmt som tusan och eftersom jag inte har någon fungerande AC i bilen kopplade jag på min andra klimatkontroll: KD. Alltså korsdrag. Det gillade Alba och jag kunde inte låta bli att ta några bilder på henne, den busungen!


-King of the world! Spring ifatt mig den som kan!


-Whiiiah, kör fortare, hojtar Alba!


Fortare än så här får man inte köra i Sverige, men Alba tyckte det var toppen!

15 September
Jag har slarvat med uppdateringar av sidan, men det är bara för att vädret har varit helt underbart! Jag kan bara inte sitta framför datorn när solen skiner ute. Det har inte saknats saker att berätta om, så det grämer mig. Här är en bild från Diana och Daniels besök med Lilly och Malvas valp Pondus/Tyr Solfagur. Jag har också haft besök av Eddies/Elding Björnfots familj, men ingen bild tyvärr. Dagboken om bygget av Önskebrunnen är i alla fall uppdaterad, läs den här.

 

20 Augusti
Idag fyller Lova och Aksus valpar Järnsaxa, Eldfrid, Trygve och Torgrim Sveakung tre år.

Läs om kullen från 2010 här.

 

18 Augusti
Grattis till Malvas valpar Arttu, Finnvid, Ivan, Minna, Beila, Freia, Tuuli och Saunamija i kull Makalös som fyller tre år idag.

Läs mer om kullen från 2010 här.

 

10 Augusti
Fint besök från Holland! Malvas valp Darko/ Tore Yggdrasil kom på besök med sin hundväninna Dani och matte Gaby och husse Menno från Holland.

 

4 Augusti
Albas valpar har kommit! Fem nya små hundar ligger vid Albas sida, beredda att börja sina liv! Läs om dem i Albas dagbok här, uppdateras efter hand.

Alla valpar är bortlovade.

 

24 Juli
Och så var det födelsedag för Lova och Jeppes valpar Lovisa, Helmi, Henna, Jalo, Jalmari, Elmeri och Aarre i kull Gyllenfäll som fyller sex år idag. Lovisas matte Pia, Lova och jag åkte tillsammans till Jeppe och hans familj i Finland när valparna skulle bli till och den resan blev en härlig semester. Starkast är minnet när vi reser därifrån, jag blir fortfarande tårögd, Lova sitter bak i bilen och tittar ut genom bilrutan efter Jeppe som sitter på gårdsplanen och tittar efter oss. Hon följer honom med blicken tills vägen svänger och han inte längre syns bakom oss. Lova ville stanna hos Jeppe. Jeppe ville springa efter bilen och måste hållas fast, för han ville vara hos Lova. Hundkärlek!

Läs mer om kullen från 2007 här.


Jeppe och Lova på promenad tillsammans i finsk björkskog, vilket sött par de var ihop!

23 Juli
Idag är det två valpkullar som fyller år, med några års mellanrum! Först är Venus och Aslak som blev föräldrar till Thule, Toke, Odin,  Egil, Vilda och Tora i kull Asagård för åtta år sedan. Nästa kull är småungarna som Lova och Pate blev föräldrar till förra sommaren: Mimer, Elding, Love, Toste och Lovis Björnfot fyller ett år. Ett stort grattis från oss!

Läs mer om kull Asagård från 2005 här och om kull Björnfot från 2012 här.


Kull Asagård leker i gräset, nu är de åtta år gamla. Till höger ligger Lova med några "Björnfötter", de fyller ett år idag.

 

21 Juli
Födelsedag igen! Idag är det Malva Mirakel och Faldos valpar Kraka, Saga, Arvid, Tore och Emund i kull Yggdrasil som fyller fyra år! Jag tänker tillbaks på tiden med kullen och minns framför allt resan Malva och jag gjorde till Faldo i Tyskland, Linde följde med och vi hade verkligen en trevlig semester med många roliga minnen i ett fantastiskt landskap.

Läs mer om kullen från 2009 här.

 

18 Juli
Juli är semestertider men jag jobbar som vanligt. Min semester börjar när valparna kommer, men då blir det förstås mer "semester" än semester. Ystra och Tildra samt lille Harry är här när deras ägare är bortresta, så vi blev en stor familj. Bilden visar en av lunchpromenaderna i parken i stan för några dagar sen. Sen är det matdags i mitt lilla kök, då ser det ut så här och när alla fått sin skål ser det ut så här, små filmer från min vardag.

Finns det hjärterum finns det stjärterum!

 


Trassel i parken, men med tålamod och snälla hundar går det bra.

 

17 Juli
Grattis till Malva och Jalmaris valpar Tyr, Snorri, Ronja, Huni, Litla Systir och Vilji i kull Solfagur som fyller ett år idag! Det är otroligt vad tiden går och jag känner att jag måste skämmas som inte har skrivit valparnas egna sidor än. Dessa valpar är otroligt härliga hundar, verkligen vackra och trevliga personligheter som jag är väldigt stolt över. Jag vill så gärna visa bilder på alla och berätta om dem, det är bara så trist att sitta framför datorn. Sidorna ska komma, jag lovar.

Läs mer om kullen från 2012 här.

 

9 Juli
Idag fyller första kullen i "valpmånaden" år. Juli har verkligen blivit en födelsedagsmånad och först ut är Idun och Amigos valpar Turi, Iselin, Liv, Sigvard och Tormod i kull Kjempefin som fyller två år idag!

Läs mer om kullen från 2011 här.

4 Juni
Hurra, om allt går som vi hoppas kommer valpar om nio veckor! Här kan du läsa om kullen och här kan du läsa Saunamaijas dagbok.

20 Maj
Idag var det nio år sedan Venus och Arras blev föräldrar till Lova, Nora, Eldgrim, Ragna och Torun i kull Bifrost. Jag har Lova här hos mig och ikväll blir det födelsedagstårta!

Läs mer om kull Bifrost från 2004 här eller om Lova här.

 

9 Maj
Medan jag var på BPH så var Mimer Björnfot på Svenska Pudelklubbens inofficiella utställning i Gubbängen. Dagens domare var Åke Cronander och så här sa han om Mimer: Mycket tilltalande helhet. Maskulin hane, underbart pigmentfyllt huvud, fin hals, välkroppad, bra svans, utmärkt päls och rörelser, välvinklad.

Mimer fick hederspris och blev Bäst i Rasen, BIR, sen blev han Bäst i Gruppen, BIG, och i Best in show-finalen var de nio gruppvinnare mot varandra. Mimer vann och blev Best in Show! Matte Marie är stolt förstås. Och jag är minst lika stolt! Husse Peter har fotat.

9 Maj
Äntligen blev det dags för att åka till Nykvarns brukshundklubb och göra BPH - Beteende och Personlighetsbeskrivning Hund. Vi har väntat ett tag, den första tiden vi fick ställdes in, för provbanan var infrusen, den här våren är ju lite sen. Men idag värmde solen som på en riktig sommardag och fyra eurasier skulle beskrivas. Det var mina valpar Solfrid Skallagrim/Gry med Jenny, Saunamiaja Makalös/Alba med Karin och Trygve Sveakung med Kicki. Den fjärde eurasiern var Kickis Jaffa. Det är roligt att se hur hundarna beter sig vid de olika stationerna och alla hundarna gick i godan ro och nosade noga, såg sig omkring och var inte alls så noga att hålla sig nära sin ägare. Hmm, sa de andra i publiken, vad ovanligt. Eurasierna visade också hur de kunde "slå dövörat till", särskilt när en främmande människa var inblandad i kontakten. Och så leken med leksak, alla som har en eurasier förstår att en främmande människa som hoppar runt med en gummislang i handen inte får med sig en eurasier. Och när testledaren slänger iväg gummit och säger "kom igen, ta den" så tittade hundarna på den fåniga människan, nån spang efter, nosade lite på gummit och sprang sen vidare. Eurasier i ett nötskal! Personalen var väldigt vänlig och hjälpsam, både mot nervösa ägare och mot hundarna. Är man osäker hur man ska bete sig får man exakta råd, man behöver inte vara rädd att göra bort sig och vid minsta tecken på oro från hunden så väntar man tills den är trygg igen, det handlar om att se hur hundarna beter sig, inte att "skämma skiten ur dem"! Karin sa redan innan beskrivningen började att Alba inte skulle klara stationen med metallskrammel. För en tid sedan knöt Karin sina två hundar utanför en kiosk, Karin ville ha hundarna inom synhåll från affären och knöt därför i en tidningslåda just utanför dörren. Men tyvärr var lådan tom och flyttade på sig, hundarna drog iväg med lådan släpandes efter sig, ut över vägen innan Karin fick stopp på dem. Bussen hade just passerat och alla inblandade blev väldigt uppskakade. Och det märktes idag. Karin "visste" att Alba skulle bli rädd och det blev hon förstås. Eftersom Alba inte ville slappna av ordentligt efter skammelstationen så valde Karin att avbryta, funktionärerna tyckte det var en bra idé, för de ville inte att Alba skulle känna obehag. Vi provar att göra om beskrivningen vid ett senare tillfälle. Trygve var tryggheten själv, han promenerade runt på banan som han inte gjorde annat på dagarna. Och så söta Gry, hon imponerade stort. När gubben hoppade upp ryckte hon till och gick sen genast fram för att kolla, och metalltunnans skramlande kedjor fick henne titta till, kasta en blick på matte och sen skynda sig fram för att nyfiket stoppa nosen i hålet på tunnan och titta vad som fanns däri. När vi var klara hördes plötsligt ett högt vindbrus från skogen, sen kom en kraftig vind som fick håret att lyfta och sen kom regnet. Vi åkte hem, nöjda med dagen!


Saunamija är beredd att undersöka matstationen.


Det är det här Saunamija tittar på, snart släpps hon för att nosa rätt på godis.


-Hjälp, vad var det? Metalltunnan skramlar, Karin är så nervös att hon glömmer släppa kopplet.


Gubben har precis hoppat upp, Jaffa hoppar till och husse släpper kopplet för att Jaffa ska få rörelsefrihet.


Här är det Trygve som tryggt går över okänt underlag.


Den konstiga människan har just vänt sig om efter att ha gått emot Trygve, men han bryr sig inte.


Eurasier hälsar inte på främmande skummisar...

 


Gubben har just hoppat upp, Solfrid går fram för att kolla vem han är.

Här är det nästa eurasier som visar sig rastypisk, inte rädd för främmande, bara helt ointresserad. Figuranten sträckte fram handen för att hälsa, Solfrid kollade om det fanns godis men eftersom det inte fanns gick hon och nosade istället.


Och så var det konstigt underlag - men inte alls konstigt hälsar Solfrid.

 

22 April
Har du hört att man inte ska tvätta hunden? Att man förstör dess päls om man gör det? Jag jobbar i en djuraffär och träffar ofta lortiga hundar - ägaren säger "Jamen man får ju inte tvätta dem". Så istället för att ha en ren hund med - vad de befarar - förstörd päls så låter de hunden bli svart av smuts. Som om det inte skulle förstöra pälsen? Det här är en seglivad myt som jag vill ta död på, eller i alla fall ta musten ur. Därför har jag skrivit en artikel om hundtvätt, förklarat varför och hur man gör. Med information och mycket bilder som visar hoppas jag att fler hundar kan få sig ett bad då och då, att ägarna förstår att det bara är en myt från förr och att man visst ska hålla hunden ren.

Läs om hundtvätt här.

 

8 April
Grattis till Birka och Dempseys valpar Ystra, Turid, Jorunn, Hagbard och Ture i kull Vidfamne som fyller sju år idag! Ingfrid saknas oss men vi har inte glömt henne.

Läs mer om Vidfamne från 2006 här.

7 April
Idag blev det ännu ett Malva-valp-möte! Arvid Yggdrasil, Kasper, valp till Malva och Faldo kom med sin husse Krister och lillmatte Alma på en fika och lite prat. Det är alltid roligt att ses och få ta några bilder. Shanti åkte hem imorse, han var här sen i torsdags men det blev ändå inte många bilder tagna. Kasper var här en eftermiddag och det blev flera fina bilder på honom, det är bara tillfället som styr hur det blir.

 

 

6 April
Malvas valp Finnvid Makalös "Shanti" hälsar på här några dagar. Han är Minnas kullbror och en riktig nalle, en snäll och mysig pojk. Jag vet att hans matte Monica är mycket stolt över honom, för han är utbildad terapihund. Jag är också stolt förstås, så därför passar jag på att berätta det så ofta jag kan. Är han Sveriges enda utbildade terapi-eurasier tro? Jag är inte förvånad över honom, han är ju Malvas son och som liten valp valdes han speciellt ut till Monica eftersom hon redan då visste att hon ville utbilda honom till terapihund.

 

29 Mars
Bilden på framsidan visar Venus och haren Hare Potter. Några tror att han är en kanin och andra tycker att man inte ska ta in vilda djur - så därför vill jag berätta mer och visa lite fler bilder. Hare Potter är en hare, ingen kanin och han är ett vilt djur som man inte ska ta in i sitt hem. Men nu blev det så här, annars hade han dött. Det kanske han gjorde ändå, för jag släppte honom i naturen när han blivit lite större. För det är i naturen som harar ska vara. Det var inte jag som tog honom ifrån naturen, jag fick honom från en som såg att skator hackade på honom. Läs mer och titta på fler bilder här.

Kissekatten Klo slickar Hare Potters sträva päls.  

 

26 Mars
Idag var det många hundar. Tildra Stalledräng sover över och Järnsaxa Sveakung bor här en vecka när mina föräldrar är på semester. På jobbet i stan parkerar jag bilen på gatan och tar därför alltid ut hundarna genom sidodörren mot trottoaren. Idag stod ett par på trottoaren när vi kom till jobbet. Det är mörka rutor på bilen, så man ser inte in. Jag öppnade dörren och böjde mig in för att knäppa fast koppel på besökshundarna och lät sen den ena efter den andra hoppa ur bilen. Paret som stod bredvid bilen gjorde stora ögon. Tillslut frågade de hur många hundar det egentligen var, för de tyckte att hela trottoaren myllrade av hundar och kunde inte längre räkna dem. Det var ju bara fem, men jag kan förstå att det inte är vad man vanligtvis ser hoppa ur en vanlig personbil i stan.

24 Mars
Jag ger ofta hundarna köttben för jag tror det är bra för dem att få tugga, slita och gnaga i färskt kött, brosk och ben. De är tysta och koncentrerade, bry sig inte att andra hundar går förbi utanför staketet. De sliter och drar i köttet, tar hjälp med tassarna, biter med framtänderna och gnager med käktänderna. Efteråt är hundarna trötta och nöjda och sover middag. Så här ser det ut när de får gnaga lite.


Mor Malva Mirakel...


...och dotter Minna Makalös, har samma stil.


Venus känner sig som en riktig hund.


Malva håller fast benet med båda framtassarna och sliter i köttet med framtänderna.


Mamma Malva vilar efter bentuggandet. 

23 Mars
Jag lånade hem Malvas dotter Minna Makalös en vecka bara för att få umgås lite. Hon är något extra och har en särskild plats i mitt hjärta, är en sån hund som jag gärna skulle ha som min egen. Hon kom tillbaks som valp från första ägaren pga dennes hälsoproblem och det var på håret att Minna fick stanna hos mig efter det - men det är ett stort ansvar att ha en hund. Ibland måste man tänka förnuftigt och inte känslosamt, det räcker inte med att man VILL, man måste ha tid och plats också. Alla hundar förtjänar att vara i centrum av familjen, har man för många hundar blir det inte så och därför kunde jag inte behålla Minna som min egen. Hon bor med Agneta och Stefan och jag är glad att jag fått låna henne lite. Här är ganska många bilder från veckan som gått, jag kan inte välja vilka jag ska visa så det får bli många. Det är ju min sida, så jag får lägga ut så många bilder jag vill, haha!


-Fy, vad det snöar!


Minna tar en match med gamla Venus


Venus är gammal men hon gillar att busas lite


-Mmmmm, vilken ovanligt god tuggpinne jag fick!


När man har en lång och buskig svans blir det stor effekt när man viftar på den.


Minna älskar banan, öppnar man en sitter hon och tigger och jag kan inte säga nej...


-Ojdå, mer än halva bananen!


Minna gillar sin mamma Malva och vill gärna gosas med henne. Inte så konstigt, ALLA gillar Malva, för hon är världens trevligaste hund!


-Min fina, mysiga mamma, jag vill nosas med dig!


Malva undrar om Minna VERKLIGEN ska ha hela tuggpinnen själv: -Kan vi inte dela?


-Åh, ett sladdrigt pipdjur!


Malva håller koll på sina leksaker, men Minna får låna eftersom hon är försiktig


-Tjohoo, jag har spring i benen!

22 Mars
Nu har även Snorri i kull Solfagur fått en egen sida - och dagboken fick en sista uppdatering med bilder från leveransen av honom hem till pappa Jussi. Snorris sida finns här. Kullbror Tyr "Pondus" har sin sida här och dagboken finns här. Efter hand ska alla valpar få sina egna sidor, men en valp i taget!

 

21 Mars
Birka Breidablick och Douglas valpar Idun, Birk, Torulv, Sigrid och Gunhild i kull Godmode föddes på vårdagjämningen för sex år sedan. Mamma Birka finns inte längre hos oss, men jag är säker på att hon är stolt över sina valpar. Ett stort grattis till er!

Läs om kullen från 2007 här.

 

17 Mars
Idag är det tio år sedan de första Balder-Balder-hundarna föddes! Venus och Kolja fick fem fina valpar tillsammans, det var Birka, Svea, Ymer, Vidar och Atle i kull Breidablick.

Läs mer om kullen från 2003 här.

 

16 Mars
Grattis till Mimer Björnfot, son till Lova och Pate, som var på dobermannklubbens  inofficiella utställning idag och fick hederspris, blev Bäst i Rasen och sen placerade sig på andra plats i gruppen, blev BIG-2. Jag är förstås lika stolt som matte Marie, men inte förvånad. Han har sen han var en liten monchichi  visat att han är något extra!

Domaren Joel Lantz skrev så här i kritiken:
Maskulin hane, maskulint huvud, Korrekta öron, Bra bröstkorg och djup, Stark rygg, breda lår, Bra svans, Bra rörelser, Korrekt päls, väl visad.

 

15 Mars
Thule Asagård har träffat fina fröken Ketsu. Om allt går som vi hoppas föds valpar i Finland om nio veckor, det blir en spännande väntan.

13 Mars
I morse när jag skulle till jobbet hade det stannat en bil vid min grind. Bilen hade dekaler från Vattenfall och jag förstod att det var något arbete på gång, mitt område ska snart anslutas till kommunalt vatten- och avloppsnät. Men jag blev lite förvånad när mannen med bilen vinkade och ropade på mig. Det visade sig vara Viljas husse! Vilja är Venus kullsyster och det var roligt att få höra att Vilja lever och mår bra. Venus och Vilja fyllde tolv år i december och är Balders döttrar, om du vill läsa lite mer om dem finns deras sida här.

9 Mars
Det är lördag, klockan är sju och den ringer. På 25 dagar har jag tre lediga från jobbet. Idag är en av dem och ändå ringer klockan. Först kommer jag inte ihåg vad jag ska göra, gå till jobbet? Nej, det var imorgon, idag är det årsmöte i Eurasierklubben. Två timmar senare åker jag för att plocka upp Ylva i Nacka och byta bil, sen hämtar vi Monika och kör mot Örebro. Det är 20 mil dit, så vi hinner prata en del på vägen. När vi kommer fram känner vi igen de andra som redan är där för att delta på mötet. Klubben har 475 medlemmar och årsmötet är det viktigaste på hela året. Förutom styrelsen är vi sex medlemmar på mötet, av styrelsen är det fyra så vi är alltså totalt tio medlemmar. Inte jättebra uppslutning, men desto trevligare för oss som var där. Vi brukar vara där. Andra medlemmar var sjuka, arbetade, var på utställning eller var hemma och lekte med sina hundar. Några hade säkert glömt att det var idag och några bor för lågt bort eller kunde inte vara hemifrån. Några visste inte och andra hade bara ingen lust att komma. Men tur att vi som var där kom, för annars hade vi inte haft någon eurasierklubb. Blir det inget årsmöte kan man nämligen inte ha en klubb. Man kan inte heller ha en klubb om det inte finns personer som är beredda att ge av sin fritid och sitt intresse till andra. Som tur var fanns det fortfarande några som är villiga till det, så klubben kan fortsätta att finnas för alla oss som gillar eurasier. Tack alla ni som ställer upp och arbetar gratis för oss andra! Efter några timmars möte åker vi hem igen, kör 20 mil till Stockholm, lämnar av Monika vid tågstationen, hon har en timmes resa hem. Åker till Nacka och lämnar av Ylva, byter till min bil och åker för att hämta mina hundar hos hundvakten. Är hemma klockan sju på kvällen och äter middag som jag fått i matlåda från mor och far. Somnar på soffan innan jag lägger mig i sängen klockan tio. Min lediga dag är över, nu väntar ytterligare sex arbetsdagar innan jag är ledig igen. Men jag är ändå glad över dagen. Trots att jag inte fick gå i skogen med hundarna en solig vinterdag och trots att jag inte fick ta sovmorgon eller äta frukost länge så har jag haft en bra dag. Jag har varit tillsammans med eurasiervänner och vi har än en gång sett till att vi har en svensk eurasierklubb i ett år till.

8 Mars
Askild Stormfare, son till Lova Bifrost och Tyler vom Darrhof, hälsar på några dagar. Det är alltid roligt att få rå om mina små lite då och då. Ja, små och små, nu är ju Askild faktiskt över fyra år gammal. Men i en mors ögon... Han kommer alltid att vara min valp.


Askild busar med mamma Lova

 

5 Mars
Nu är det fem år sedan min vän Milla dog. Hon lämnade vänner, familj och sina hundar kvar. Hon hade kanske kunnat leva idag, hon hade behövt få ett nytt hjärta. Inte för att hennes hjärta inte var varmt eller stort nog, det var ett mekaniskt fel på det. Men det fanns inget hjärta över till henne. Jag vill be dig som läser det här om en tjänst: Ta dig tid att fundera i några minuter på hur du vill göra med din kropp när du inte längre behöver den själv. Det finns andra som kan få låna lite av dig och leva vidare i livet tack vare ditt beslut. Men då måste du bestämma dig innan du dör. Om du är osäker eller vill veta mer, så läs mer på Livsviktigt. Har du redan tagit ställning tar det bara en minut att registrera sig i donationsregistret här. Gör det på en gång, man vet aldrig om man har tid att göra det sen. Ungefär åtta av tio svenskar är positiva till organdonation, men det är bara runt 100 registrerade donatorer som dör - men 700 personer som väntar på organ, varje år. Om du vet vad du vill göra med din kropp efter din död, registrera din önskan.

Milla och Harry, kennel Millypaws. Hon lämnade oss den 4 Mars 2008. Milla var en solstråle i ens liv, alltid sprudlande glad. Om jag dör vill jag ge livet till någon annan om det går. Kanske känner du likadant? Tänk om det hade funnits ett hjärta till Milla när hon behövde ett!    Foto: Lotte Fernvall

2 Mars
Grattis till Love Björnfot, son till Lova och Pate, som var på Grand Danois klubbens inoficiella utställning idag. Husse Tomas hade premiär i utställningsringen och klarade det fint. Love blev bäst i rasen med hederspris, i gruppfinalen vann han och blev BIG-1:a.

Kritiken han fick var ju lysande: Maskulin hanvalp, utmärkta proportioner, härligt huvud och uttryck, utmärkt hals och resning, goda vinklar fram och bak, kraftfullt byggd, kraftig benstome. Bra tassar, utmärkt kropp. Rör sig bra för åldern, excellent päls. Lovande.

28 Februari
Imorgon fyller Ystra Vidfamne och Jalmari Gyllenfälls valpar Tildra och Fjalar Stalledräng ett år. Fast imorgon är det 1 Mars och då fyller de inte år. De föddes på skottdagen den 29:e februari så deras "rätta" födelsedag kan inte firas så ofta.

Läs mer om kullen från 2012 här.

 


Fjalar och Tildra Stalledräng fyller ett år 29:e feb.
7 Februari
Idag fick jag det sorgliga beskedet att Venus kullsyster Viva, eller Sund Stamm's Viva Vanting von Vipfel, inte längre tassar på vår jord. Igår kom veterinären hem till Viva för det sista besöket. Hon lämnade sin matte Bente och husse Ove i sorg efter att ha varit deras finaste hund i tolv år. Jag tänker på er och låter ett ljus brinna för Viva ikväll.

 

27 Januari
Nu är det äntligen lite gjort på hemsidan! Både Lovas och Malvas dagböcker är uppdaterade. Kull Solfagurs dagbok finns här och kull Björnfot finns här. De kommer inte uppdateras något mer, men däremot kommer alla valpar att få sina egna sidor. Det arbetet har jag inte påbörjat än, man jag ska verkligen försöka få dem att komma ut nu inom kort, nu när jag har ångan uppe.
Idag har jag haft besök av Uma och hennes familj, det är Malvas valp Litla Systir Solfagur. Det var roligt att träffas igen, den lilla flickan hade blivit så stor och fin, lika söt som sin mamma - ja, kanske ännu sötare faktiskt. Vi gick en promenad med hundarna, vädret var ruggigt och trist, så blev det fika och prat inomhus istället. Både Malva och Lova löper nu, så de var kanske inte jätteroade av att ha en unge i huset, Uma ville leka men tanterna ville vila. Synd att Tildra just har åkt hem, hon och Uma hade haft det roligt ihop!
Jag måste också berätta om besöket igår: I julas var en familj på semester i Åre. Där träffar de en annan familj som också var på semester och de hade med sig sina hundar Arthur och Lancelot. Tina och Eriks hundar, alltså Torulv Godmode och Torgrim Sveakung. Familjen blev tokförtjusta i hundarna och ville veta mer, det slutade med att de kom till promenaden som ordnades i Trosa. Efter den dagen var familjen ännu mer säker på att de ville ha en eurasier och därför var de här igår. När vi pratar kommer vi fram till att jag jobbar ett par kvarter ifrån mammans jobb i stan och de har köpt en kanin på mitt jobb. Och det var inte vilken kanin som helst, det var den vuxna franska väduren Nemo som jag hade hemma hos mig när kull Brediablick var valpar för tio år sen! Vilket roligt sammanträffande, och tänk vad världen känns liten ibland!


Den franska väduren Nemo var sällskap till valparna i kull Breidablick, nu har jag träffat hans nya familj.


Malva och Jalmari Gyllenfälls dotter Uma, alltså Litla Systir Solfagur var på besök idag. Vad hon har vuxit och vad hon har blivit fin sen jag träffade henne sist - då hon var åtta veckor!

19 Januari
Lördag med klart väder och ledig från jobbet - men idag blir det ändå en innedag. Jag vill vara utomhus när jag kan, avskyr att vara inne när det är vackert ute, men idag håller temperaturen mig inomhus. När jag vaknade var det 15 grader i huset och jag började med att göra eld i spisen i sovrummet. Ute är det nästan 20 grader kallt! Kanske blir det idag som jag kommer ifatt på hemsidan? Jag börjar nu så får vi se hur långt jag hinner under dagen. Jag har haft besök här, Tildra har bott här ett tag och lille Harry nästan en vecka. Det är skönt att mina hundar tar emot besökare utan problem. Jag har en regel och det är att besökshundarna inte får sova i min säng på natten. Själv har jag egentligen inget emot det, men både Lova och Malva har sina sovplatser där och eftersom det här också är deras hem tycker jag att de i alla fall måste ha sin säng ifred. Harry provade att hoppa upp i sängen på kvällen, men jag motade ned honom. Fast varje morgon vaknade jag ändå med honom vid min sida... Just nu är det bara mina egna tre här hemma och det är ganska skönt.


Idag blir en innedag!


Malva och besökshunden Harry slöar i sängen.


Med fem hundar på promenad i parken blir det lätt lite trassel med kopplen. Bonushundarna Tildra och Harry trasslar till det.

6 Januari
Idag arrangerades traditionsenligt en eurasierpromenad i Trosa! Ett trettiotal eurasier med sina ägare träffades och promenerade genom Trosa för att sedan tända grillar och sätta sig för att fika i hamnen. För ovanlighetens skull var det vare sig snöfall eller hård vind utan riktigt vackert väder och vi frös bara så där lagom. Annars har Trosa rykte om sig att vara rent ut sagt "svinkallt" på vintern med en blåst som går genom märg och ben. Nästan hela kull Björnfot hade kommit till träffen, jag tyckte Tostes ägare var tokiga som körde från Sandviken och sov över, men allra tokigast var nog ändå Sara och hennes far som kom från Småland med Lovis, en tur på över 40 mil - enkel resa! Den sista valpen i kullen, Elding, bor i Piteå, så jag fattar varför han inte kom. Det var väldigt roligt att få ses, men dagen gick så fort och när jag kom hem så blev jag förvånad att jag hade tagit så få bilder! Balder-Balder-hundarna som var med idag var i alla fall min egen Lova Bifrost, hennes vuxna valp Trygve Sveakung, syskonen Love, Lovis, Toste och Mimer Björnfot, Birk Godmode och syskonen Arttu/Heike och Minna Makalös. Inte född Balder-Balder, men väl ett "barnbarn" till mig var Baldur Morgongåva (son till Gunhild Godmode och Askild Stormfare) som var där med sin familj. Alla hundar fastnade inte riktigt på bild, jag förstår inte hur det kunde bli så. Jag förstår inte heller varför jag envisas med att brygga kaffe och ta med i termos, när jag alltid kommer hem med kaffet igen. Korvarna grillade jag och åt i alla fall!


Ett försök till gruppbild, det gick sådär. Inte lätt att rada upp 30 hundar, bilden fick också delas i två.


Dagens Lova-barn: Syskonen Lovis, Toste, Love och Mimer Björnfot, Lova själv och Trygve Sveakung.


Toste Björnfot


Lovis Björnfot, Toste vill också vara med på ett hörn.


Minna Makalös, Malvas dotter och kopia


Heike / Arttu Makalös är Ylvas knähund.


Eurasier invaderar Trosa!


Love Björnfot


Mimer Björnfot


"Barnbarnet" Godmode Baldur Morgongåva


Birk Godmode med familj missar aldrig en eurasierträff. De var med i Fjällnora när Johan på Fria Hundar höll föredrag. Man kan säga att Birk är en hund som fått växa upp med fria tyglar, MYCKET kärlek, men lite väl fria tyglar... Hans matte och husse tog i alla fall till sig råden de fick av Johan i Fjällnora och har använt dem sen dess. Det var roligt att höra hur glad och nöjd hans familj var med Birk nu. De sa att "han är som en annan hund" men det är han ju inte. Det är matte och husse som gör annorlunda, hunden är den samma. Birk har alltid varit väldigt snäll och glad, men bland andra hundar kan han bli väldigt uppspelt och det blir svårt att kontrollera honom. Men idag kunde Birk slappna av, husse berättade att Birk för första gången ville nosa i fikakorgen och tiggde något att smaka - och när han fick det så åt han. Tidigare har han aldrig kunnat tänka på sånt, han har varit så uppe i varv. Den stora skillnaden i Birks beteende gör förstås att matte och husse orkar fortsätta öva, för det blir ju bara bättre och bättre!

5 Januari 2013
Jag börjar det här året med att visa Venus 12-års present. Jag satte upp den på väggen idag och är förstås väldigt nöjd. Venus fyllde 12 år den 15:e december och vi firade henne med tårta. Det är fantastiskt att få vara med sin hund på hennes 12-års dag, men också sorgligt, för man vet att en hund i den åldern inte kan ha många år kvar. Jag önskar att det vore hennes sexårsdag vi firade, men det är det tyvärr inte. Jag ville ha en fin bild av henne som minne till hennes stora dag. När jag ser på den, även om många år, så är det hennes 12-års dag jag ska minnas och inte att hon inte finns då. Mina hundar är det käraste jag har, min familj och mina vänner. Det är bara så förfärligt sorgligt att hundar inte lever lika länge som människor gör. Även om de dör av ålder så vet jag ju att de kommer dö ifrån mig och jag blir ensam kvar. Det gör så ont att tänka på och trots att jag försöker låta bli så går det inte helt att bortse ifrån. Den här hösten har det hänt en del runt omkring mig och innan dess har jag nog förträngt att Venus börjar bli gammal. Det var min veterinär som påminde mig när jag var där med Venus och undrade varför hon var stel efter en långpromenad i somras. Det var inget fel på Venus, hon hade bara ålderskrämpor, sa veterinären. Hon började bli gammal nu och skulle inte gå så långt i skogen. Jag protesterade och sa att hon inte alls var gammal, inte ens 12, men veterinären såg på mig och sa allvarligt: Jo, lite gammal är är hon nu. Jag förstår att jag måste njuta av henne och de andra hundarna så långe jag har dem här hos mig, som om varje dag var den sista. Det är en av anledningarna till att hemsidan inte har blivit uppdaterad "på evigheter". Jag kan bara inte sitta framför datorn lika mycket som jag gjort tidigare. Jag vill vara mer med mina hundar och därför har hemsidan kommit ohjälpligt efter. Det är något som grämer mig mycket, för där står att Lovas valpar är fem veckor - fast de nu är över fem månader! Så fort jag hinner så SKA jag uppdatera sidan. Elva nya valpar trampar på jorden och jag är så stolt över dem och deras nya familjer. Jag vill ju visa hur fina de är och hur de har vuxit. Och så händer det hela tiden saker som jag vill berätta om, men inte hinner, och mer och mer efter kommer jag i hemsidans dagbok.


Malva Mirakel, Lova Bifrost och Venus poserar framför Venus 12-års present, en bild på hela familjen tagen nere vid sjön.