31 December Nyårsafton
Vi önskar alla en fridfull nyårsnatt och hoppas att inga hundar kommer
till skada av nyårsfyrverkerier.Så här firar jag och fem hundar
nyårsafton i Nyfors: Inomhus med tidningspapper för alla fönster, jag har
nämligen inga gardiner att dra för. Jag bor lite utanför tätbebyggelse så vi
klarar oss bra så här trots att vi hör en del fyrverkerier från grannarna. |
|
23 December
Dagen innan julafton och det är nu fem år sedan Ystra och Azlans valpar
Svarri, Solfrid och Signhild i kull Skallagrim föddes. Grattis på er
dag!Läs mer om kullen från 2008
här. |
|
15 December
Min finaste, vackraste, mest älskade Venus fyller 13 år idag! Självklart
firas hon med tårta på sin födelsedag. Jag minns dagen hon föddes, jag
var med då och kände direkt att hon var min.
Hon har hängt vid min sida sen dess, vilken lycklig tid.Det trista och jobbiga med hundars
födelsedagar är att man påminns om att ännu ett år har gått, man har
ännu kortare tid tillsammans. När man lever med en
äldre hund måste man lära sig njuta av varje dag man vaknar och
fortfarande har varandra. Jag tar inte en dag för given längre utan
njuter varje stund.
Venus fyller 13 år, snart har ljusen brunnit ut.
13 ljus på tårtan. Jag vet inte vad Venus önskar sig innan
ljusen blåses ut, men jag vet i alla fall vad jag skulle önska mig om jag
fick.
4 December Idag fyller Lova Bifrost och
Tylers valpar Björk, Enja, Ylvi, Askild och Alve i kull Stormfare fem
år!
När jag tänker på kullen minns jag hur jag först åkte till Tyskland för
att träffa pappa Tyler innan jag bestämde mig för honom - och sen den
förfärliga resan till honom i Berlin genom den värsta storm jag varit med
om. Är man klok, undrade jag då. Men sen föddes fem små knytten som nu har
vuxit upp till vackra och trevliga hundar, allt känns bra igen!
Läs mer om kullen från 2004 här. |
|
|
|
3 November
Nordic Group for Eurasier Health, NGEH, vad är det?
Jag har känt och älskat den här underbara rasen i snart 20 år och kan inte
tänka mig att ha någon annan hund än eurasier. Men ju längre jag känt rasen
och ju mer insatt jag har blivit, ju mer bedrövad har jag känt mig. Det har
dykt upp ganska så stora och svarta moln på eurasierhimlen under de senaste
åren. Det känns inte som att utvecklingen av rasen går åt rätt håll. Jag får
svårare och svårare att hitta riktigt bra hundar för avel och jag får
svårare och svårare att hitta uppfödare som resonerar som jag, som har
långsiktiga avelsmål som sätter rasens och hundens bästa framför allt. Det
har oroat mig att det dyker upp fler och fler uppfödare som har som avelsmål
att föda upp valpar, att "vanliga hundägare" köper några tikvalpar och
"öppnar kennel", att man sätter nya hundar till världen utan att känna till
särskilt mycket om vare sig rasens situation eller avelshundarnas bakgrund.
Det är sorgligt när man ser valpar säljas på Blocket och några månader eller
något år senare säljas där igen, för att ägaren visste inte så mycket om
rasen och inte förstod vad för ras de valt. Uppfödaren ville bara sälja
hunden som valp, sen vill den inte ta något ansvar, så trist för hunden. En
hanhund vinner på utställning och genast får han massor av valpar, vi har
svenska hundar med både 60, 70 och 80 valpar! Jag har känt mig riktigt bedrövad och varit på vippen att ge upp. Jag är
allvarligt oroad över rasens situation och att det känns som att för få
verkligen bryr sig om det. De allra flesta eurasier är fantastiska hundar,
men det finns hundar som är sjuka, hundar som dör och hundar som har dåligt
temperament. Det finns uppfödare som parar sin tik med närmsta hane, säljer
valparna för fullt pris men inte har en aning om något. Ingen vill riktigt ta dessa problem på allvar. Det vore inte så
bra för rasen om man började prata om det här, så det är bäst att bara
hålla god min. Eller?
En kväll ringde min telefon och jag pratade länge med en eurasiervän och kände att jag fick
hoppet tillbaks, vilket givande och inspirerande samtal! Det resulterade i att jag reste till Norge
över en helg i
februari. Där träffade jag några andra eurasiervänner från olika länder. Vi
kände alla samma sak. Och vi ville göra något åt situationen. Efter långa
diskussioner bestämde vi oss för att vi som känner så här måste hålla
kontakt. Vi måste samarbeta och dela med oss, på så sätt hjälpa varandra.
Jag som ensam uppfödare klarar inte att på egen hand "rädda situationen"
utan måste få hjälp av andra uppfödare. Det visade sig att jag ju inte alls
var ensam, det finns fler som tänker som jag. Fler som brinner för rasen och vill
att det ska födas bättre, friskare, trevligare och finare hundar. Som
förstår att man måste avla med långsiktiga mål och att man i alla lägen
måste samarbeta, vara öppen och ärlig. Vi delar och förvaltar en och samma
hundras, vi måste hjälpa varandra för att på så sätt hjälpa rasen, hundarna
och de som delar sina liv med våra hundar. Hur skulle vi finna varandra och
hur skulle vi hålla kontakt? Vi beslöt att formatera en grupp, en
sammanslutning av eurasiervänner som känner som vi. Så såg "Nordic Group for
Eurasier Health" dagens ljus en blek men lovande februarimorgon i ett hus
djupt inne i norska skogen.
Gruppen är tänkt att samla engagerade eurasiervänner under ett och samma tak
så att vi lätt kan hålla kontakt och hjälpa varandra. Vi blir som ett nätverk av
personer som brinner för eurasier och som vill "lite mer". Vi är inte
"istället för" de nationella
eurasierklubbarna eller kennelklubbarna, utan bara ett gäng som samarbetar
och håller kontakt med varandra. Vi vill ha en öppen och ärlig
kommunikation mellan oss. Vi vill ha ett register där vi samlar
hälsoresultat om våra hundar, så att vi sen kan få bättre information om de hundar vi tänker oss
använda i avel och på det sättet planera aveln bättre, säkrare och mer
långsiktigt. Vi vill undvika att avla på linjer med sjukdomar och problem,
att ta till vara bra hundars blodslinjer och undvika att överanvända andra
och på så sätt hålla rasens genetiska variation stor. Vi hjälper varandra att
finna bra hundar för avel och vi tipsar om var det finns valpar ur
välgenomtänkta kombinationer att köpa. De som lämnar information om sina
hundar får också tillgång till den information som andra har lämnat. Vi tänkte ordna någon träff eller
seminarium och verka för att rasen på alla sätt hålls frisk och livskraftig.
För att få så mycket information som möjligt om rasens situation ville vi
gärna samarbeta med den internationella FCI-godkända eurasierunionen
"Internationale Föderation für Eurasierzucht", IFEZ, som är en
intresseorganisation för eurasierklubbarna i världen. För mer information om IFEZ,
läs deras hemsida
här.
Unionen hade årsmöte i Stuttgart sista helgen i oktober och det var förstås
väldigt spännande att höra hur de resonerade om vår grupp. Jag kunde inte
åka till mötet utan fick följa det hemifrån via internet och det var med
stor glädje och lättnad som jag fick beskedet om att vår grupp accepterades!
Vi hoppas att uppfödare och ägare av eurasier som tycker och tänker som oss
söker sig till vår grupp. Förstås finns det såna som inte känner som vi, som
inte är ett dugg intresserad av det vi i gruppen tycker är viktigt och det
är OK. Vi vill bara samarbeta med dem som känner sig kallade, vi vill inte
övertala eller tvinga in någon. Lite märkligt är det därför att den som inte är
intresserad av gruppen inte bara kan strunta i den, utan måste smutskasta
och sprida falska rykten av ren illvilja. Kanske är det ett tecken på
avundsjuka eller den klassiska missunnsamheten? Trist inställning tycker
jag, men jag hoppas
förstås att den som är intresserad av vår grupp kan ta
ställning i frågan på egen hand och kan bortse från falsk information och
elaka rykten. Den som är nyfiken kan läsa lite mer på vår
sida på Facebook
här, som vi tillfälligt har tills vi fått ordning på vår egen hemsida
som finns här. Vi har satt
upp regler för gruppen, de innehåller både hur gruppen är formaterad men
också hur vi vill att avel ska bedrivas inom oss. Reglerna finns
här, om du vill gå med i gruppen behöver du fylla i den
här
blanketten och den kan skickas till ansvarig med email. Den information vi
vill ha om hunden fylls i på den
här blanketten för att överföras till vårat register som vi hoppas med
tiden kan bli ganska stort.
Här ska jag ge ett exempel från verkligheten om varför det behövs en grupp
av uppfödare och hundägare som samarbetar över ländernas gränser, som vågar
berätta och dela med sig av information till varandra. Det finns en jättefin
och trevlig hund som har blivit pappa till tre kullar i tre olika länder,
valparna i sin tur är sålda till ägare i sex olika länder. De har vuxit upp
till jättefina och jättetrevliga eurasier, ägarna är stolta över sina fina
hundar och några av dem har redan gått i avel. Men vad inte alla vet är att
den här hanhunden är pappa till en sköldkörtelsjuk valp i den ena kullen och
en bukspottkörtelsjuk valp i den andra. Eftersom hundarna är spridda i olika
länder finns det inget register eller sammanställning över hans valpar och
deras åkommor, så även om hundägare eller uppfödare vill dela information är
det inte möjligt. Sån här information är jätteviktig att känna till när man
vill använda hans valpar i avel, så man kan välja partner extra noga - och
då måste det vara en partner där man känner till dess bakgrund mycket väl
eftersom båda dessa sjukdomar är något som finns spritt i rasen men vi ännu
inte vet hur det ärvs. Vem kan vara emot att sånt här kartläggs? Vem vill
köpa en valp som riskerar att bli sjuk bara för att uppfödaren inte visste
sånt som andra vet? Eftersom rasen är liten och avelsutbytet mellan länderna
är stort, så måste vi börja samarbeta på ett öppet och ärligt sätt. Därför
bildades NGEH.
30 September
Alla valpar har flyttat så huset är tomt och tyst. Imorgon bitti ringer
väckarklockan för jag ska gå upp och åka till jobbet, hundarna ska gå
promenad i parken och vi ska komma hem sent på kvällen. Livet ska bli som
vanligt igen. Det känns fortfarande roligare att vara hemma med hundvalpar
än att gå till jobbet, men det är väl så det ska vara. Ingeli och Knirke
åkte till sina nya hem idag, så under dagen har jag plockat bort valphagarna
både inne i huset och ute i trädgården. Fällar och leksaker ligger i
tvättmaskinen, kompostgaller är ihopvikta och undanställda. Matskålar ligger
i diskmaskinen och kassar med tidningar står vid bilen för att lämnas på
återvinning. Jag vill inte komma in i huset och se en tom valphage, det
känns för jobbigt. Därför är alla spår bortstädade, det är dammsuget och
våttorkat, möblerna är tillbaks på sina vanliga platser och de nytvättade
mattorna är utrullade. Snart är det som vanligt igen här i huset, men en
förändring har skett: fem nya små Balder-Balder-hundar är ute och traskar,
redo att dela sina liv med snälla människor, sprida glädje och kärlek
omkring sig.
17 September
Det har varit dåligt med uppdateringar från sommaren, men här är ett par
bilder på Alba. Vi var ute och åkte bil, varmt som tusan och eftersom jag
inte har någon fungerande AC i bilen kopplade jag på min andra
klimatkontroll: KD. Alltså korsdrag. Det gillade Alba och jag kunde inte
låta bli att ta några bilder på henne, den busungen!
-King of the world! Spring ifatt mig den som kan!
-Whiiiah, kör fortare, hojtar Alba!
Fortare än så här får man inte köra i Sverige, men Alba
tyckte det var toppen!
15 September
Jag har slarvat med uppdateringar av sidan, men det är bara för att
vädret har varit helt underbart! Jag kan bara inte sitta framför datorn
när solen skiner ute. Det har inte saknats saker att berätta om, så det
grämer mig. Här är en bild från Diana och Daniels besök med Lilly och
Malvas valp Pondus/Tyr Solfagur. Jag har också haft besök av Eddies/Elding
Björnfots familj, men ingen bild tyvärr. Dagboken om bygget av
Önskebrunnen är i alla fall uppdaterad, läs den
här. |
|
20
Augusti Idag fyller Lova och Aksus valpar Järnsaxa, Eldfrid,
Trygve och Torgrim Sveakung tre år.Läs om kullen från 2010
här. |
|
18
Augusti Grattis till Malvas valpar Arttu, Finnvid, Ivan,
Minna, Beila, Freia, Tuuli och Saunamija i kull Makalös som fyller tre
år idag.
Läs mer om kullen från 2010
här. |
|
10
Augusti Fint besök från Holland! Malvas valp Darko/ Tore
Yggdrasil kom på besök med sin hundväninna Dani och matte Gaby och husse
Menno från Holland. |
|
4
Augusti Albas valpar har kommit! Fem nya små hundar ligger vid
Albas sida, beredda att börja sina liv! Läs om dem i Albas dagbok
här, uppdateras efter
hand.
Alla valpar är bortlovade. |
|
24
Juli Och så var det födelsedag för Lova och Jeppes valpar
Lovisa, Helmi, Henna, Jalo, Jalmari, Elmeri och Aarre i kull Gyllenfäll
som fyller sex år idag. Lovisas matte Pia, Lova och jag åkte tillsammans
till Jeppe och hans familj i Finland när valparna skulle bli till och
den resan blev en härlig semester. Starkast är minnet när vi reser
därifrån, jag blir fortfarande tårögd, Lova sitter bak i bilen och
tittar ut genom bilrutan efter Jeppe som sitter på gårdsplanen och
tittar efter oss. Hon följer honom med blicken tills vägen svänger och
han inte längre syns bakom oss. Lova ville stanna hos Jeppe. Jeppe ville springa
efter bilen och måste hållas fast, för han ville vara hos Lova.
Hundkärlek!Läs mer om kullen från 2007
här. |
|
Jeppe och Lova på promenad tillsammans i
finsk björkskog, vilket sött par de var ihop!
23
Juli Idag är det två valpkullar som fyller år, med några års
mellanrum! Först är Venus och Aslak som blev föräldrar till Thule, Toke,
Odin, Egil, Vilda och Tora i kull Asagård för åtta år sedan. Nästa
kull är småungarna som Lova och Pate blev föräldrar till förra sommaren:
Mimer, Elding, Love, Toste och Lovis Björnfot fyller ett år. Ett stort
grattis från oss!
Läs mer om kull Asagård från 2005
här och om kull Björnfot från 2012
här.
Kull Asagård leker i gräset, nu är de åtta år
gamla. Till höger ligger Lova med några "Björnfötter", de fyller
ett år idag.
|
|
|
21
Juli Födelsedag igen! Idag är det Malva Mirakel och Faldos
valpar Kraka, Saga, Arvid, Tore och Emund i kull Yggdrasil som
fyller fyra år! Jag tänker tillbaks på tiden med kullen och minns
framför allt resan Malva och jag gjorde till Faldo i Tyskland,
Linde följde med och vi hade verkligen en trevlig semester med
många roliga minnen i ett fantastiskt landskap.Läs mer om
kullen från 2009 här.
|
|
|
18
Juli Juli är semestertider men jag jobbar som vanligt. Min
semester börjar när valparna kommer, men då blir det förstås mer "semester" än
semester. Ystra och Tildra samt lille Harry är här när deras ägare är
bortresta, så vi blev en stor familj. Bilden visar en av lunchpromenaderna i parken i stan för några
dagar sen. Sen
är det matdags i mitt lilla kök, då ser det ut så
här
och när alla fått sin skål ser det ut så
här,
små filmer från min vardag.Finns det hjärterum finns det stjärterum!
|
|
Trassel i parken, men med tålamod och snälla hundar går
det bra. |
17
Juli Grattis till Malva och Jalmaris valpar Tyr, Snorri,
Ronja, Huni, Litla Systir och Vilji i kull Solfagur som fyller ett år
idag! Det är otroligt vad tiden går och jag känner att jag måste skämmas
som inte har skrivit valparnas egna sidor än. Dessa valpar är otroligt
härliga hundar, verkligen vackra och trevliga personligheter som jag är
väldigt stolt över. Jag vill så gärna visa bilder på alla och berätta om
dem, det är bara så trist att sitta framför datorn. Sidorna ska komma,
jag lovar.Läs mer om kullen från 2012
här.
|
|
9 Juli Idag fyller första kullen i "valpmånaden" år. Juli har
verkligen blivit en födelsedagsmånad och först ut är Idun och Amigos
valpar Turi, Iselin, Liv, Sigvard och Tormod i kull Kjempefin som fyller
två år idag!
Läs mer om kullen från 2011
här. |
|
4 Juni Hurra, om allt går som vi hoppas kommer valpar om nio
veckor! Här kan
du läsa om kullen och här
kan du läsa Saunamaijas dagbok.
20
Maj Idag var det nio år sedan Venus och Arras blev föräldrar
till Lova, Nora, Eldgrim, Ragna och Torun i kull Bifrost. Jag har Lova
här hos mig och ikväll blir det födelsedagstårta!Läs mer om
kull Bifrost från 2004 här
eller om Lova här. |
|
9 Maj Medan jag var på BPH så var Mimer Björnfot på Svenska
Pudelklubbens inofficiella utställning i Gubbängen. Dagens domare var
Åke Cronander och så här sa han om Mimer: Mycket tilltalande helhet.
Maskulin hane, underbart pigmentfyllt huvud, fin hals, välkroppad, bra
svans, utmärkt päls och rörelser, välvinklad.
Mimer fick hederspris och blev Bäst i Rasen, BIR, sen blev han Bäst i Gruppen, BIG, och i Best in show-finalen var de
nio gruppvinnare mot varandra. Mimer vann och blev Best in Show! Matte
Marie är stolt förstås. Och jag är minst lika stolt! Husse Peter har
fotat. |
|
9 Maj Äntligen blev det dags för att åka till Nykvarns
brukshundklubb och göra BPH - Beteende och Personlighetsbeskrivning Hund.
Vi har väntat ett tag, den första tiden vi fick ställdes in, för provbanan
var infrusen, den här våren är ju lite sen. Men idag värmde solen som på en
riktig sommardag och fyra eurasier skulle beskrivas. Det var mina valpar Solfrid Skallagrim/Gry med Jenny, Saunamiaja Makalös/Alba med Karin och
Trygve Sveakung med Kicki. Den fjärde eurasiern var Kickis Jaffa. Det är
roligt att se hur hundarna beter sig vid de olika stationerna och alla
hundarna gick i godan ro och nosade noga, såg sig omkring och var inte alls
så noga att hålla sig nära sin ägare. Hmm, sa de andra i publiken, vad
ovanligt. Eurasierna visade också hur de kunde "slå dövörat till", särskilt
när en främmande människa var inblandad i kontakten. Och så leken med
leksak, alla som har en eurasier förstår att en främmande människa som
hoppar runt med en gummislang i handen inte får med sig en eurasier. Och när
testledaren slänger iväg gummit och säger "kom igen, ta den" så tittade
hundarna på den fåniga människan, nån spang efter, nosade lite på gummit och
sprang sen vidare. Eurasier i ett nötskal! Personalen var väldigt vänlig och
hjälpsam, både mot nervösa ägare och mot hundarna. Är man osäker hur man ska
bete sig får man exakta råd, man behöver inte vara rädd att göra bort sig
och vid minsta tecken på oro från hunden så väntar man tills den är trygg
igen, det handlar om att se hur hundarna beter sig, inte att "skämma skiten
ur dem"! Karin sa redan innan beskrivningen började att Alba inte skulle
klara stationen med metallskrammel. För en tid sedan knöt Karin sina två
hundar utanför en kiosk, Karin ville ha hundarna inom synhåll från affären
och knöt därför i en tidningslåda just utanför dörren. Men tyvärr var lådan
tom och flyttade på sig, hundarna drog iväg med lådan släpandes efter sig,
ut över vägen innan Karin fick stopp på dem. Bussen hade just passerat och
alla inblandade blev väldigt uppskakade. Och det märktes idag. Karin
"visste" att Alba skulle bli rädd och det blev hon förstås. Eftersom Alba
inte ville slappna av ordentligt efter skammelstationen så valde Karin att
avbryta, funktionärerna tyckte det var en bra idé, för de ville inte att
Alba skulle känna obehag. Vi provar att göra om beskrivningen vid ett senare
tillfälle. Trygve var tryggheten själv, han promenerade runt på banan som
han inte gjorde annat på dagarna. Och så söta Gry, hon imponerade stort. När
gubben hoppade upp ryckte hon till och gick sen genast fram för att kolla,
och metalltunnans skramlande kedjor fick henne titta till, kasta en blick på
matte och sen skynda sig fram för att nyfiket stoppa nosen i hålet på tunnan
och titta vad som fanns däri. När vi var klara hördes plötsligt ett högt
vindbrus från skogen, sen kom en kraftig vind som fick håret att lyfta och
sen kom regnet. Vi åkte hem, nöjda med dagen!
Saunamija är beredd att undersöka matstationen.
Det är det här Saunamija tittar på, snart släpps hon för
att nosa rätt på godis.
-Hjälp, vad var det? Metalltunnan skramlar, Karin är så
nervös att hon glömmer släppa kopplet.
Gubben har precis hoppat upp, Jaffa hoppar till och husse
släpper kopplet för att Jaffa ska få rörelsefrihet.
Här är det Trygve som tryggt går över okänt underlag.
Den konstiga människan har just vänt sig om efter att ha
gått emot Trygve, men han bryr sig inte.
Eurasier hälsar inte på främmande
skummisar... |
Gubben har just hoppat upp, Solfrid går fram
för att kolla vem han är. |
Här är det nästa eurasier som visar sig
rastypisk, inte rädd för främmande, bara helt ointresserad. Figuranten
sträckte fram handen för att hälsa, Solfrid kollade om det fanns godis
men eftersom det inte fanns gick hon och nosade istället.
Och så var det konstigt underlag - men
inte alls konstigt hälsar Solfrid.
|
22
April Har du hört att man inte ska tvätta hunden? Att man
förstör dess päls om man gör det? Jag jobbar i en djuraffär och träffar
ofta lortiga hundar - ägaren säger "Jamen man får ju inte tvätta dem".
Så istället för att ha en ren hund med - vad de befarar - förstörd päls
så låter de hunden bli svart av smuts. Som om det inte skulle förstöra
pälsen? Det här är en seglivad myt som jag vill ta död på, eller i alla
fall ta musten ur. Därför har jag skrivit en artikel om hundtvätt,
förklarat varför och hur man gör. Med information och mycket bilder som
visar hoppas jag att fler hundar kan få sig ett bad då och då, att
ägarna förstår att det bara är en myt från förr och att man visst ska
hålla hunden ren.Läs om hundtvätt
här.
|
|
8 April Grattis till Birka och Dempseys valpar Ystra, Turid,
Jorunn, Hagbard och Ture i kull Vidfamne som fyller sju år idag! Ingfrid
saknas oss men vi har inte glömt henne.Läs mer om Vidfamne från 2006
här. |
|
7
April Idag blev det ännu ett Malva-valp-möte! Arvid Yggdrasil,
Kasper, valp till Malva och Faldo kom med sin husse Krister och lillmatte
Alma på en fika och lite prat. Det är alltid roligt att ses och få ta några
bilder. Shanti åkte hem imorse, han var här sen i torsdags men det blev ändå
inte många bilder tagna. Kasper var här en eftermiddag och det blev flera
fina bilder på honom, det är bara tillfället som styr hur det blir.
6
April Malvas valp Finnvid Makalös "Shanti" hälsar på här några
dagar. Han är Minnas kullbror och en riktig nalle, en snäll och mysig
pojk. Jag vet att hans matte Monica är mycket stolt över honom, för han
är utbildad terapihund. Jag är också stolt förstås, så därför passar jag
på att berätta det så ofta jag kan. Är han Sveriges enda utbildade
terapi-eurasier tro? Jag är inte förvånad över honom, han är ju Malvas
son och som liten valp valdes han speciellt ut till Monica eftersom hon
redan då visste att hon ville utbilda honom till terapihund. |
|
29 Mars Bilden på
framsidan visar Venus och haren Hare Potter. Några tror att han är en
kanin och andra tycker att man inte ska ta in vilda djur - så därför
vill jag berätta mer och visa lite fler bilder. Hare Potter är en hare,
ingen kanin och han är ett vilt djur som man inte ska ta in i sitt hem.
Men nu blev det så här, annars hade han dött. Det kanske han gjorde
ändå, för jag släppte honom i naturen när han blivit lite större. För
det är i naturen som harar ska vara. Det var inte jag som tog honom
ifrån naturen, jag fick honom från en som såg att skator hackade på
honom. Läs mer och titta på fler bilder
här. |
Kissekatten Klo slickar Hare Potters sträva päls.
|
26 Mars Idag var
det många hundar. Tildra Stalledräng sover över och Järnsaxa Sveakung
bor här en vecka när mina föräldrar är på semester. På jobbet i stan
parkerar jag bilen på gatan och tar därför alltid ut hundarna genom
sidodörren mot trottoaren. Idag stod ett par på trottoaren när vi kom
till jobbet. Det är mörka rutor på bilen, så man ser inte in. Jag
öppnade dörren och böjde mig in för att knäppa fast koppel på
besökshundarna och lät sen den ena efter den andra hoppa ur bilen. Paret
som stod bredvid bilen gjorde stora ögon. Tillslut frågade de hur många
hundar det egentligen var, för de tyckte att hela trottoaren myllrade av
hundar och kunde inte längre räkna dem. Det var ju bara fem, men jag kan
förstå att det inte är vad man vanligtvis ser hoppa ur en vanlig
personbil i stan. |
|
24 Mars Jag ger ofta hundarna köttben för jag tror
det är bra för dem att få tugga, slita och gnaga i färskt kött, brosk
och ben. De är tysta och koncentrerade, bry sig inte att andra hundar
går förbi utanför staketet. De sliter och drar i köttet, tar hjälp
med tassarna, biter med framtänderna och gnager med käktänderna. Efteråt är hundarna trötta och nöjda och sover middag. Så här
ser det ut när de får gnaga lite.
Mor Malva Mirakel...
|
...och dotter Minna Makalös, har samma stil.
Venus känner sig som en riktig hund.
Malva håller fast benet med båda framtassarna och sliter
i köttet med framtänderna.
Mamma Malva vilar efter bentuggandet. |
23 Mars Jag lånade hem Malvas
dotter Minna Makalös en vecka bara för att få umgås lite. Hon är något
extra och har en särskild plats i mitt hjärta, är en sån hund som jag gärna
skulle ha som min egen. Hon kom tillbaks som valp från första ägaren pga
dennes hälsoproblem och det var på håret att Minna fick stanna hos mig efter
det - men det är ett stort ansvar att ha en hund. Ibland måste man tänka
förnuftigt och inte känslosamt, det räcker inte med att man VILL, man måste
ha tid och plats också. Alla hundar förtjänar att vara i centrum av
familjen, har man för många hundar blir det inte så och därför kunde jag
inte behålla Minna som min egen. Hon bor med Agneta och Stefan och jag är
glad att jag fått låna henne lite. Här är ganska många bilder från veckan
som gått, jag kan inte välja vilka jag ska visa så det får bli många. Det är
ju min sida, så jag får lägga ut så många bilder jag vill, haha!
-Fy, vad det snöar!
Minna tar en match med gamla Venus
Venus är gammal men hon gillar att busas
lite
-Mmmmm, vilken ovanligt god tuggpinne jag
fick!
När man har en lång och buskig svans blir det stor effekt när
man viftar på den.
|
Minna älskar banan, öppnar man en sitter
hon och tigger och jag kan inte säga nej...
-Ojdå, mer än halva bananen!
Minna gillar sin mamma Malva och vill
gärna gosas med henne. Inte så konstigt, ALLA gillar Malva, för hon är
världens trevligaste hund!
-Min fina, mysiga mamma, jag vill nosas med
dig!
Malva undrar om Minna VERKLIGEN ska ha hela
tuggpinnen själv: -Kan vi inte dela?
-Åh, ett sladdrigt pipdjur!
Malva håller koll på sina leksaker, men Minna får låna
eftersom hon är försiktig
|
-Tjohoo, jag har spring i benen!
22 Mars Nu har även Snorri i kull
Solfagur fått en egen sida - och dagboken fick en sista uppdatering med
bilder från leveransen av honom hem till pappa Jussi. Snorris sida finns
här. Kullbror Tyr "Pondus" har
sin sida
här och dagboken finns
här. Efter hand ska alla valpar
få sina egna sidor, men en valp i taget!
21 Mars
Birka Breidablick och Douglas valpar Idun, Birk, Torulv, Sigrid
och Gunhild i kull Godmode föddes på vårdagjämningen för sex år sedan.
Mamma Birka finns inte längre hos oss, men jag är säker på att hon är
stolt över sina valpar. Ett stort grattis till er!Läs om kullen från
2007 här. |
|
17 Mars
Idag är det tio år sedan de första Balder-Balder-hundarna föddes! Venus
och Kolja fick fem fina valpar tillsammans, det var Birka, Svea, Ymer,
Vidar och Atle i kull Breidablick.
Läs mer om kullen från 2003
här. |
|
16 Mars
Grattis till Mimer Björnfot, son till Lova och Pate, som var på
dobermannklubbens inofficiella utställning idag och fick
hederspris, blev Bäst i Rasen och sen placerade sig på andra plats i
gruppen, blev BIG-2. Jag är förstås lika stolt som matte Marie, men inte
förvånad. Han har sen han var en liten monchichi visat att han är
något extra!Domaren Joel Lantz skrev så här i kritiken:
Maskulin hane, maskulint huvud, Korrekta
öron, Bra bröstkorg och djup, Stark rygg, breda lår, Bra
svans, Bra rörelser, Korrekt päls, väl visad.
|
|
15 Mars
Thule Asagård har träffat fina fröken Ketsu. Om allt går som vi hoppas
föds valpar i Finland om nio veckor, det blir en spännande väntan. |
|
13 Mars
I morse när jag skulle till jobbet hade det stannat en bil vid min grind.
Bilen hade dekaler från Vattenfall och jag förstod att det var något arbete
på gång, mitt område ska snart anslutas till kommunalt vatten- och
avloppsnät. Men jag blev lite förvånad när mannen med bilen vinkade och
ropade på mig. Det visade sig vara Viljas husse! Vilja är Venus kullsyster
och det var roligt att få höra att Vilja lever och mår bra. Venus och Vilja
fyllde tolv år i december och är Balders döttrar, om du vill läsa lite mer
om dem finns deras sida
här.
9 Mars
Det är lördag, klockan är sju och den ringer. På 25 dagar har jag tre
lediga från jobbet. Idag är en av dem och ändå ringer klockan. Först kommer
jag inte ihåg vad jag ska göra, gå till jobbet? Nej, det var imorgon, idag
är det årsmöte i Eurasierklubben. Två timmar senare åker jag för att plocka
upp Ylva i Nacka och byta bil, sen hämtar vi Monika och kör mot Örebro. Det
är 20 mil dit, så vi hinner prata en del på vägen. När vi kommer fram känner
vi igen de andra som redan är där för att delta på mötet. Klubben har 475
medlemmar och årsmötet är det viktigaste på hela året. Förutom styrelsen är
vi sex medlemmar på mötet, av styrelsen är det fyra så vi är alltså totalt
tio medlemmar. Inte jättebra uppslutning, men desto trevligare för oss som
var där. Vi brukar vara där. Andra medlemmar var sjuka, arbetade, var på
utställning eller var hemma och lekte med sina hundar. Några hade säkert
glömt att det var idag och några bor för lågt bort eller kunde inte vara
hemifrån. Några visste inte och andra hade bara ingen lust att komma. Men
tur att vi som var där kom, för annars hade vi inte haft någon eurasierklubb.
Blir det inget årsmöte kan man nämligen inte ha en klubb. Man kan inte
heller ha en klubb om det inte finns personer som är beredda att ge av sin
fritid och sitt intresse till andra. Som tur var fanns det fortfarande några
som är villiga till det, så klubben kan fortsätta att finnas för alla oss
som gillar eurasier. Tack alla ni som ställer upp och arbetar gratis för oss
andra! Efter några timmars möte åker vi hem igen, kör 20 mil till Stockholm,
lämnar av Monika vid tågstationen, hon har en timmes resa hem. Åker till
Nacka och lämnar av Ylva, byter till min bil och åker för att hämta mina
hundar hos hundvakten. Är hemma klockan sju på kvällen och äter middag som
jag fått i matlåda från mor och far. Somnar på soffan innan jag lägger mig i
sängen klockan tio. Min lediga dag är över, nu väntar ytterligare sex
arbetsdagar innan jag är ledig igen. Men jag är ändå glad över dagen. Trots
att jag inte fick gå i skogen med hundarna en solig vinterdag och trots att
jag inte fick ta sovmorgon eller äta frukost länge så har jag haft en bra
dag. Jag har varit tillsammans med eurasiervänner och vi har än en gång sett
till att vi har en svensk eurasierklubb i ett år till.
8 Mars
Askild Stormfare, son till Lova Bifrost och Tyler vom Darrhof,
hälsar på några dagar. Det är alltid roligt att få rå om mina
små lite då och då. Ja, små och små, nu är ju Askild faktiskt över fyra år
gammal. Men i en mors ögon... Han kommer alltid att vara min valp.
|
Askild busar med mamma Lova
|
|
5 Mars
Nu är det fem år sedan min vän Milla
dog. Hon lämnade vänner,
familj och sina hundar kvar. Hon hade kanske kunnat leva
idag, hon hade behövt få ett nytt hjärta. Inte för att
hennes hjärta inte var varmt eller stort nog, det var ett
mekaniskt fel på det. Men det fanns inget hjärta över till
henne.
Jag vill be dig som läser det här om en tjänst: Ta dig tid
att fundera i några minuter på hur du vill göra med din
kropp när du inte längre behöver den själv. Det finns andra
som kan få låna lite av dig och leva vidare i livet tack
vare ditt beslut. Men då måste du bestämma dig innan du dör.
Om du är osäker eller vill veta mer, så läs mer på
Livsviktigt. Har du redan tagit ställning tar det bara
en minut att registrera sig i donationsregistret
här. Gör det på en gång, man vet aldrig om man har tid
att göra det sen. Ungefär åtta av
tio svenskar är positiva till organdonation, men det är bara
runt 100 registrerade donatorer som dör - men 700 personer
som väntar på organ, varje år. Om du vet vad du vill göra
med din kropp efter din död, registrera din önskan. |
|
Milla och Harry, kennel Millypaws. Hon
lämnade oss den 4 Mars 2008. Milla var en solstråle i ens liv,
alltid sprudlande glad. Om jag dör vill jag ge livet till någon
annan om det går. Kanske känner du likadant? Tänk om det hade
funnits ett hjärta till Milla när hon behövde ett!
Foto: Lotte Fernvall |
2
Mars Grattis till Love Björnfot, son till Lova och Pate, som
var på Grand Danois klubbens inoficiella utställning idag. Husse Tomas hade
premiär i utställningsringen och klarade det fint. Love blev bäst i
rasen med hederspris, i gruppfinalen vann han och blev BIG-1:a.
Kritiken
han fick var ju lysande: Maskulin hanvalp, utmärkta proportioner,
härligt huvud och uttryck, utmärkt hals och resning, goda vinklar fram
och bak, kraftfullt byggd, kraftig benstome. Bra tassar, utmärkt kropp.
Rör sig bra för åldern, excellent päls. Lovande. |
|
28 Februari Imorgon fyller Ystra
Vidfamne och Jalmari Gyllenfälls valpar Tildra och Fjalar
Stalledräng ett år. Fast imorgon är det 1 Mars och då fyller de
inte år. De föddes på skottdagen den 29:e februari så deras "rätta"
födelsedag kan inte firas så ofta.Läs mer om
kullen från 2012
här.
|
|
Fjalar och Tildra Stalledräng fyller ett år 29:e feb. |
7 Februari Idag fick jag det
sorgliga beskedet att Venus kullsyster Viva, eller Sund Stamm's Viva
Vanting von Vipfel, inte längre tassar på vår jord. Igår kom veterinären
hem till Viva för det sista besöket. Hon lämnade sin matte Bente och
husse Ove i sorg efter att ha varit deras finaste hund i tolv år. Jag
tänker på er och låter ett ljus brinna för Viva ikväll. |
|
27 Januari
Nu är det äntligen lite gjort på hemsidan! Både Lovas och Malvas
dagböcker är uppdaterade. Kull Solfagurs dagbok finns
här och kull Björnfot finns
här. De kommer inte uppdateras
något mer, men däremot kommer alla valpar att få sina egna sidor. Det
arbetet har jag inte påbörjat än, man jag ska verkligen försöka få dem att
komma ut nu inom kort, nu när jag har ångan uppe.
Idag har jag haft besök av Uma och hennes familj, det
är Malvas valp Litla Systir Solfagur. Det var roligt att träffas igen, den
lilla flickan hade blivit så stor och fin, lika söt som sin mamma - ja,
kanske ännu sötare faktiskt. Vi gick en promenad med hundarna, vädret var
ruggigt och trist, så blev det fika och prat inomhus istället. Både Malva
och Lova löper nu, så de var kanske inte jätteroade av att ha en unge i
huset, Uma ville leka men tanterna ville vila. Synd att Tildra just har åkt
hem, hon och Uma hade haft det roligt ihop!
Jag måste också berätta om besöket igår: I julas var en familj på
semester i Åre. Där träffar de en annan familj som också var på semester och
de hade med sig sina hundar Arthur och Lancelot. Tina och Eriks hundar, alltså Torulv Godmode och Torgrim Sveakung.
Familjen
blev tokförtjusta i hundarna och ville veta mer, det slutade med att de kom
till promenaden som ordnades i Trosa. Efter den dagen var familjen ännu mer
säker på att de ville ha en eurasier och därför var de här igår. När vi
pratar kommer vi fram till att jag jobbar ett par kvarter ifrån mammans jobb
i stan och de har köpt en kanin på mitt jobb. Och det var inte vilken kanin
som helst, det var den vuxna franska väduren Nemo som jag hade hemma hos mig
när kull Brediablick var valpar för tio år sen! Vilket roligt
sammanträffande, och tänk vad världen känns liten ibland!
19 Januari
Lördag med klart väder och ledig från jobbet - men idag blir det ändå en
innedag. Jag vill vara utomhus när jag kan, avskyr att vara inne när det är
vackert ute, men idag håller temperaturen mig inomhus. När jag vaknade var
det 15 grader i huset och jag började med att göra eld i spisen i sovrummet.
Ute är det nästan 20 grader kallt! Kanske blir det idag som jag kommer ifatt
på hemsidan? Jag börjar nu så får vi se hur långt jag hinner under dagen.
Jag har haft besök här, Tildra har bott här ett tag och lille Harry nästan
en vecka. Det är skönt att mina hundar tar emot besökare utan problem. Jag
har en regel och det är att besökshundarna inte får sova i min säng på
natten. Själv har jag egentligen inget emot det, men både Lova och Malva har
sina sovplatser där och eftersom det här också är deras hem tycker jag att
de i alla fall måste ha sin säng ifred. Harry provade att hoppa upp i sängen
på kvällen, men jag motade ned honom. Fast varje morgon vaknade jag ändå med
honom vid min sida... Just nu är det bara mina egna tre här hemma och det är
ganska skönt.
Idag blir en innedag!
Malva och besökshunden Harry slöar i sängen. |
|
Med fem hundar på promenad i parken blir det lätt lite
trassel med kopplen. Bonushundarna Tildra och Harry trasslar till det. |
6 Januari
Idag arrangerades traditionsenligt en eurasierpromenad i Trosa! Ett
trettiotal eurasier med sina ägare träffades och promenerade genom Trosa för
att sedan tända grillar och sätta sig för att fika i hamnen. För
ovanlighetens skull var det vare sig snöfall eller hård vind utan riktigt
vackert väder och vi frös bara så där lagom. Annars har Trosa rykte om sig
att vara rent ut sagt "svinkallt" på vintern med en blåst som går genom märg
och ben. Nästan hela kull Björnfot hade kommit till träffen, jag tyckte
Tostes ägare var tokiga som körde från Sandviken och sov över, men allra
tokigast var nog ändå Sara och hennes far som kom från Småland med Lovis, en
tur på över 40 mil - enkel resa! Den sista valpen i kullen, Elding, bor i
Piteå, så jag fattar varför han inte kom. Det var väldigt roligt att få ses, men
dagen gick så fort och när jag kom hem så blev jag förvånad att jag hade
tagit så få bilder! Balder-Balder-hundarna som var med idag var i alla fall
min egen Lova Bifrost, hennes vuxna valp Trygve Sveakung, syskonen Love, Lovis, Toste och Mimer Björnfot, Birk Godmode och syskonen Arttu/Heike och
Minna Makalös. Inte född Balder-Balder, men väl ett "barnbarn" till mig var
Baldur Morgongåva (son till Gunhild Godmode och Askild Stormfare) som var där med sin familj. Alla hundar fastnade inte
riktigt på
bild, jag förstår inte hur det kunde bli så. Jag förstår inte heller varför
jag envisas med att brygga kaffe och ta med i termos, när jag alltid kommer
hem med kaffet igen. Korvarna grillade jag och åt i alla fall!
Ett försök till gruppbild, det gick sådär. Inte lätt att
rada upp 30 hundar, bilden fick också delas i två.
Dagens Lova-barn: Syskonen Lovis, Toste, Love och Mimer
Björnfot, Lova själv och Trygve Sveakung.
Toste Björnfot
Lovis Björnfot, Toste vill också vara med på
ett hörn.
Minna Makalös, Malvas dotter och kopia
Heike / Arttu Makalös är Ylvas knähund.
Eurasier invaderar Trosa! |
Love Björnfot
Mimer Björnfot
"Barnbarnet" Godmode Baldur Morgongåva
Birk Godmode med familj missar aldrig en eurasierträff. De var
med i Fjällnora när Johan på Fria Hundar höll föredrag. Man kan säga att
Birk är en hund som fått växa upp med fria tyglar, MYCKET kärlek, men lite
väl fria tyglar... Hans matte och husse tog i alla fall till sig råden de
fick av Johan i Fjällnora och har använt dem sen dess. Det var roligt att höra hur glad
och nöjd hans familj var med Birk nu. De sa att "han är som en annan hund"
men det är han ju inte. Det är matte och husse som gör annorlunda, hunden är
den samma. Birk har
alltid varit väldigt snäll och glad, men bland andra hundar kan han bli
väldigt uppspelt och det blir svårt att kontrollera honom. Men idag kunde Birk slappna av, husse berättade att Birk
för första gången ville nosa i fikakorgen och tiggde något att smaka - och
när han fick det så åt han. Tidigare har han aldrig kunnat tänka på sånt, han
har varit så uppe i varv. Den stora skillnaden i Birks beteende gör förstås
att matte och husse orkar fortsätta öva, för det blir ju bara bättre och
bättre!
|
5 Januari 2013
Jag börjar det här året med att visa Venus 12-års present. Jag satte upp
den på väggen idag och är förstås väldigt nöjd. Venus fyllde 12 år den 15:e
december och vi firade henne med tårta. Det är fantastiskt att få vara med
sin hund på hennes 12-års dag, men också sorgligt, för man vet att en hund i
den åldern inte kan ha många år kvar. Jag önskar att det vore hennes
sexårsdag vi firade, men det är det tyvärr inte. Jag ville ha en fin bild av
henne som minne till hennes stora dag. När jag ser på den, även om många år,
så är det hennes 12-års dag jag ska minnas och inte att hon inte finns då. Mina
hundar är det käraste jag har, min familj och mina vänner. Det är bara så
förfärligt sorgligt att hundar inte lever lika länge som människor gör. Även
om de dör av ålder så vet jag ju att de kommer dö ifrån mig och jag blir
ensam kvar. Det gör så ont att tänka på och trots att jag försöker låta bli
så går det inte helt att bortse ifrån. Den här hösten har det hänt en del
runt omkring mig och innan dess har jag nog förträngt att Venus börjar bli gammal. Det
var min veterinär som påminde mig när jag var där med Venus och undrade
varför hon var stel efter en långpromenad i somras. Det var inget fel på Venus, hon
hade bara ålderskrämpor, sa veterinären. Hon började bli gammal nu och
skulle inte gå så långt i skogen. Jag protesterade och sa att hon inte alls
var gammal, inte ens 12, men veterinären såg på mig och sa allvarligt: Jo,
lite gammal är är hon nu. Jag förstår att jag måste njuta av
henne och de andra hundarna så långe jag har dem här hos mig, som om varje
dag var den sista. Det är en av
anledningarna till att hemsidan inte har blivit uppdaterad "på evigheter".
Jag kan bara inte sitta framför datorn lika mycket som jag gjort tidigare.
Jag vill vara mer med mina hundar och därför har hemsidan kommit ohjälpligt
efter. Det är något som grämer mig mycket, för där står att Lovas valpar är
fem veckor - fast de nu är över fem månader! Så fort jag hinner så SKA jag
uppdatera sidan. Elva nya valpar trampar på jorden och jag är så stolt över
dem och deras nya familjer. Jag vill ju visa hur fina de är och hur de har
vuxit. Och så händer det hela tiden saker som jag vill berätta om, men inte
hinner, och mer och mer efter kommer jag i hemsidans dagbok.
Malva Mirakel, Lova Bifrost och Venus poserar framför Venus
12-års present, en bild på hela familjen tagen nere vid sjön.
|