|
kull Stordåd född 7 april 2020 Thoka Järnvilje och Malvas son Finnvid Makalös fick fyra valpar tillsammans.
Läs Thokas dagbok här.
Den här kombinationen har jag valt med hjärtat. Jag har valt den för att jag
vill ha en egen hund till mig själv. Jag har valt min favoritmamma och min
favoritpappa, de som ska bli föräldrar till min nya hund. Det var bokstavligt talat så enkelt som
att jag vaknade en morgon och kände hur självklart det var, såklart skulle
jag försökta få en valp efter Thoka och Finnvid! Jag är så stolt och glad
över Thoka och jag kände tidigt att jag ville ha en till likadan hund som
henne, men hur skulle jag göra? Thoka är röntgad med ett C på ena höften, så
jag tänkte mig inte henne för avel. Två gånger har vi provat att para hennes
mamma igen, men det har inte gått och nu är hon för gammal. Men en hund är
ju så mycket mer än en röntgenbild. Man måste ju se till hela individen och
tänka sig att en parning mellan två hundar är en kombination av arvsanlag.
Thoka är en av de bästa hundarna jag haft och valparna stannar inom den
närmsta familjen, de är inte gjorda för att jag ska få valpar att sälja ut
utomstående.
Thoka är en fantastisk hund, hon har kommit ur väl planerad avel med hundar
jag tycker så himla mycket om. Hennes blodslinjer är i mina ögon unika.
Hennes pappa var tio år när hon blev till, han bor i Finland men är född i
Tjeckien efter Österrikiska föräldrar. Hennes mamma Turi är minst lika
fantastisk hon. Efter stort besvär lyckades jag hitta ägaren till Turis
pappa och åka till honom i Norge för parning, vilken
strapats det var. Amigo var då åtta år gammal, hans pappa var i sin
tur 11 år när Amigo blev till. Men Turi kom och hon kunde sen bli mamma till Thoka.
Thoka är röntgad med HD: B/C, alltså med en lindrig dysplasi på ena höften.
Det hindrar inte henne från att gå i avel, det är tillåtet, men det ser
såklart inte bra ut på pappret. Kravet för avel på eurasier gäller känd
status på höfterna, just för att man inte ska behöva utesluta i övrigt bra
hundar ur aveln. Jag vet hur små marginalerna är vid röntgen
och att få ett C kändes sådär. För säkerhets skull tog jag Thoka med mig på
en långtur till en specialist på hundar för ny röntgen och konsultation.
Röntgenbilden såg bra ut, men jag blev förvarnad att SKK mest troligt ändå
inte skulle ändra resultatet hon tidigare fått. Även om man skickar in en ny
bild så tar de med den gamla vid bedömningen, även om den gamla var sämre.
Veterinären hade rätt, resultatet blev inte ändrat. Förargligt förstås, men
det är ändå bara papper för mig. I verkligenheten mår Thoka bra.
Specialisten som röntgade henne tyckte att höfterna såg bra ut, det gick
inte att se vilken sida som skulle ha haft C och vilken som skulle varit B,
hon sa att
jag med gott samvete kunde använda henne i avel. Oavsett är beslutet mitt.
Vanligtvis väljer jag helst helt friröntgade
hundar till avel, det känns säkrast, men jag har så många olika egenskaper
att ta hänsyn till i avelsarbetet att det inte går att hitta en helt till
100% passande hund. Det räcker inte bara med bra röntgenresultat, jag har
fler krav. Hundar är levande varelser och avel handlar om att
kombinera arvsanlag och egenskaper. Man kan inte få allt på en gång. Man får ta och man får ge.
Jag var för många år sedan på en föreläsning med den kända genetikern
Per-Erik Sundgren. Han brann för en sundare och mer hälsosam hundavel som
bland annat undvek inavel, vilket var en obekväm inställning bland
hunduppfödare då. Han sa en sak jag aldrig glömmer, han sa att
hunduppfödare måste avla mer efter det stora förnuftet och mindre efter det
lilla förnuftet. Med det stora förnuftet menade han med magkänslan, man måste
som hunduppfödare känna sina hundar och känna vilka som passade ihop. Det
lilla förnuftet var papper, utställningsresultat och kontroller. Sånt som är
lätt att se och lätt att lägga stor vikt vid. Det stora förnuftet,
magkänslan, är ju svårare att bevisa och få bekräftad. Också svårare att
lära sig och att förstå, men efter många år med hundarna så kommer känslan.
Jag har i den här kombinationen valt avelsdjuren med mitt stora förnuft, med
min magkänsla och är väldigt glad och lättad över beslutet. Den som har
andra åsikter om mitt val ska inte köpa en valp ur den här kullen, de är
redan bortlovade.
Balder-Balder Thoka Järnvilje SE48536/2016 är efter
Pate FIN34928/07 (Casanova von Massow-Krummau ÖHZB EU725
/
Agi vom Schneegraben ÖHZB EU699) och Balder-Balder Turi Kjempefin SE48725/2011 (Mettelin's
Amigo /Balder-Balder Idun Godmode).
Du kan läsa om
när hon blev till på kull Järnviljes sida
här. Thokas egen sida
finns här. Läs gärna om hur
mamma Turi blev till på kullsidan som finns
här.
Thokas hälsoresultat är bra, hon har
visserligen
HD: B/C men också ED: 0/0, patella: 0/0, hon är inte bärare av genen Dandy walker like
malformation (och kan därför inte få sjuka valpar), hon är TgAA-negativ
och sköldkörtelfunktionen är normal, testad september 2019. Hon har
genomfört beteendebeskrivning BPH med skott. Hon är bara utställd en enstaka gång
trots att hon är så fin,
dels är jag inte så intresserad av utställning, dels så har sjukdom satt
hinder. Först skadade Thoka bakbenet och slet av ett ligament som höll
hälsenan på plats i hasen. Operation, komplikationer och lång konvalescens, just när hon
blev bra blev istället Malva cancersjuk och hennes nedsatta immunförsvar under cellgiftsbehandling
tillät oss inte
besöka någon utställningsplats. Att hon är fin att se på
och ser ut som en väldigt bra eurasier vet jag redan, så jag föredrar faktiskt
en beteendebeskrivning före en utställning. Enligt mig är hon
eurasierstandarden personifierad, särskilt när man läser om eurasierns
temperament och personlighet. Thoka är glad och lättsam, låter sig inte
uppröras till bråk och umgås fint med andra djur. Hon springer lös i skogen
utan att jaga efter vilda djur och skäller mycket sällan. Hon bryr sig inte
om främmande - men avgudar sin familj.
Eftersom Thoka nu har röntgats med ett C
på ena höften har jag valt Finnvid som partner då han har A på båda
höfterna. De var åtta valpar i hans kull och alla åtta syskon har HD: A/A och är
friröntgade på alla leder. Det känner jag blir ett bra komplement till Thokas ena C-höft. Finnvid är Malvas valp och den valp i kullen på åtta som
mest liknar Malva till sin personlighet. Jag
har länge velat använda Finnvid i avel, men mina tikar har varit för nära
släkt med honom. Jag provade förra sommaren, då förhoppningen var att få en
valpkull efter honom och Lovas dotter. Det blev tyvärr bara en valp som
dessvärre dog under förlossningen. Jag lät göra ett spemaprov på honom som
visade att han var nästintill steril, hoppet om en kull sjönk. Han är för
gammal, sa veterinären. Jag kände att jag måste prova ändå, blir det inget
så blir det inget. Då vet jag ändå att jag försökt och kan stå ut. Döm min - och veterinärens -
förvåning då ultraljudet visade att Thoka var dräktig!
I den här stamtavlan finns gamla hundar med äldre blodslinjer bevarade. Jag
föredrar de äldre hundarna med den mer ursprungliga typen där inslaget av
chow-chow märks tydligare. Jag är så glad att de som föds nu ändå har så gamla
anor så nära. De här valparna föds år 2020. Deras pappas morfar Balder föddes 1995,
hans mamma Jonna var den första eurasiern i Sverige. Jag är glad att
valparna får så gamla hundar så nära i stamtavlan, de här valparna håller liv i
hundarna från förr. Valparnas stamtavla med föräldrarnas födelseår ser ut så
här:
Kull Stordåd består av:
tillbaka till
Aktuell kull eller
Hänt sen sist
|
