kull Järnvilje född 31 juli 2016

Turi Kjempefin har varit i Finland och träffat Pate. Deras nio valpar föddes tidigt på söndagsmorgonen den 31 Juli 2016.

Läs Turis dagbok här.

Balder-Balder Turi Kjempefin  SE48725/2011 är nog världens snällaste och lättsammaste hund. Hennes far är Mettelin's Amigo N10744/03 (Blue Creek's Banjo Boy / Hot Star Beeing Just Beauty) och hennes mor är Balder-Balder Idun Godmode S30278/2007 (Sund Stamm's Chico Costello / Balder-Balder Birka Breidablick). Du kan läsa om när hon blev till på kull Kjempefins sida här. Turis egen sida finns här.

Turis hälsoresultat är fina, hon har HD: B, ED: 0/0, patella: 0/0, bukspottkörtelfunktion normal, sköldkörtelfunktion normal och TgAA-negativ testad januari 2016. Hon har genomfört beteendebeskrivning BPH, läs om beskrivningen här - men du får scrolla ned till 21 April. Hon är inte utställd eftersom vare sig matte Syvonne eller jag är så väst intresserade av just den aktiviteten, så BPH är hennes merit inför avel. Att hon är fin att se på och ser ut som en väldigt bra eurasier vet jag redan, så jag föredrar faktiskt en beteendebeskrivning före en utställning. Enligt mig är hon eurasierstandarden personifierad, särskilt när man läser om eurasierns temperament och personlighet. Turi är glad och lättsam, låter sig inte uppröras till bråk och umgås fint med andra djur. Hon springer lös i skogen utan att jaga efter vilda djur när Syvonne rider och hon skäller bara när någon kommer in på gården. Hon är trygg med främmande men inte överdrivet glad i dem - men avgudar sin familj. Fick jag ändra på något hos Turi för att göra henne helt perfekt så är det bara att hennes nosknapp inte är kolsvart, det vore önskvärt om den var det. Turi fyller fem år i sommar och det här är hennes första kull. Jag har med flit låtit henne bli äldre innan jag bestämt mig för om hon skulle få gå i avel eller inte. Hennes bror blev nämligen sjuk som ung och dog. Det började med en allergisk reaktion som gjorde tunntarmen kroniskt inflammerad och trots att hans ägare gjorde allt för honom gick hans liv inte att rädda. Det här kändes förstås olustigt och jag bestämde då att inte förhasta mig angående syskonens avelsdebut. Nu fyller kull Kjempefin fem år och eftersom alla fortfarande är friska och mår bra så bestämde jag mig för att ta vara på blodslinjen och låta Turi få valpar. Det som utmärker den här kullen är dess osedvanligt trevliga temperament och goda hälsa och det ligger år av planerande innan de föddes. Jag vill verkligen gå vidare med den här familjen. 

Maken jag valde till Turi är en gammal - i dubbel bemärkelse - favorit, det blev Pate som bor på kennel Feuerblick i Finland. Han är nyss tio år fyllda, född i Tjeckien men har Österrikiska föräldrar. Han är pappa till min kull Björnfot, född 2012. Läs om kullen här. Jag har följt honom sen han var valp och flyttade till Anne. Jag ville gärna ha ännu en kull efter honom och är jätteglad att jag fått det.

Pate heter Brasko Tomimopa FIN24928/07 i stamtavlan och är efter österrikiska paret Casanova von Massow-Krummau (Minos du Garden of Kings / Anfaala vom Vandalengrund) och Agi vom Schneegraben (Darko von Canamor / Alexa vom Amselgarten) och hans hälsoresultat är HD: B, ED: 0, patella: 0 och ögon: UA. Hans sköldkörtelvärde är normalt och TgAA-negativ. Pate är finsk utställningschampion och har sen tidigare sex valpkullar, fem i Finland och så en hos mig. Hans yngsta valpar fyller fyra år i höst. Med tanke på hans ålder känns det här som hans sista chans till att bli pappa. Min svenska veterinär lät inte allt för hoppfull när jag talade om att jag skulle resa till honom, gamla hundar får sämre spermier och därför färre valpar. Nu visade det sig att Pate hade gott om friska spermier, så min svenska veterinär kan pusta ut. Säkrast är annars att använda hanhundar som är två, tre år gamla. Å andra sidan är en gammal hane med vuxna avkommor ett "säkert kort", han har hunnit leva länge och har han inte blivit sjuk än så lär han knappast bli det heller. Och när man hittar en hund man gillar - då ska man lita på sin magkänsla. Pate är en hund som jag lätt skulle ta som min egen.

Kullen fick namnet Järnvilje. Namnet fick de för att de kom till på grund av min envishet och tjurskallighet. Jag ville verkligen ha en kull till efter Pate och gärna för att få behålla en valp till mig själv med honom som pappa. Jag har följt Pate sen han var valp och åkte till honom med Lova för att få kull Björnfot. Jag var där ytterligare två gånger med tikar som jag hoppades kunde på valpar med honom, men av olika anledningar blev det inget. Men nu äntligen fick jag mina valpar! Att vara så här envis tär hårt både på ekonomin och på entusiasmen, jag var på väg att helt tappa lusten för att hålla på med hunduppfödning över huvud taget, men jag gav inte upp!

Deras nio valpar föddes den 31 juli 2016 och kullen består av:
Arve, läs mer här Birkeröd, läs mer här
Thoka, läs mer här Vera, läs mer här
Njenna, läs mer här Elmo, läs mer här
Eldrik, läs mer här Miùki, läs mer här
Rurik, läs mer här  

Påsken 2017 träffades några av valparna hemma hos mamma Turi och letade efter påskägg, se bilder på dem här.

Jag gillar att visa bilder på föräldrarna och jag gillar att se hundarna leka fritt tillsammans. Här kommer massor av bilder på kullens föräldrar. Fler bilder finns i dagboken som du kan läsa här.

tillbaka till tidigare kullar eller Turis dagbok