Vi har planerat för den här kullen sen länge, allt var klart - det var bara Ystra som skulle börja löpa. Eftersom Ystra bor med sin dotter Tildra från senaste kullen har Ystra börjat löpa lite oftare än tidigare. Därför trodde vi att Ystra skulle löpa när Tildra löpte i somras. Men det gjorde hon inte. Inte heller i höstas och inte när hösten blev vinter. Det gjorde inte så mycket, för ju senare löpet kom, vid ju bättre tidpunkt skulle valparna födas. Under tiden som jag väntade på att Ystra skulle börja löpa började jag fundera på om jag inte skulle åka till en hane utomlands i alla fall. Den svenska hanen jag tänkt till Ystra var bra på alla sätt, men Ystra har svenska hundar i stamtavlan och han likaså. En utländsk hane skulle kanske vara ännu bättre? Ystra var inte rabiesvaccinerad, så dagarna mellan jul och nyår då veterinären hade öppet var Ystra där för att få sitt vaccin. Nu måste det gå 21 dagar innan hon fick lämna landet. Dagarna gick, inget löp, vad skönt. Men snart tornade nästa moln upp sig på himlen. Jag skulle resa till min syster i England, har inte träffat henne och hennes barn sen i somras. Jag bara måste åka just nu. Om Ystra skulle börja löpa så skulle Linde åka till den svenska hanen med henne - men bara om det blev dags på en lördag eller söndag, andra dagar kan Linde pga sitt jobb inte åka. Åh, nu hoppades vi på att hon inte skulle börja löpa förens jag var hemma igen! En vecka innan jag ska resa börjar Tildra att löpa! Hjälp, då är ju risken jättestor att även Ystra kommer igång - men då hinner jag inte komma hem från England. Jag hämtar hem Tildra till mig, tänker att om vi delar på dem så har vi gjort allt vi kan för att inte dra igång Ystra. Jag har Tildra hos mig tills jag ska åka, lämnar hem henne och åker till England. Några dagar senare berättar Linde att Ystra löper! Då var jag redan bortrest och skulle hinna komma hem för att hämta upp Ystra och åka iväg igen. Jag fick ringa till jobbet och säga att jag skulle vara borta längre än först planerat. Jag hinner hem och jag reser iväg! Hurra! Här börjar Ystras dagbok, läs den här.

Ystra fäller och skulle nog behöva kammas - men eftersom det är vinter får pälsen vara kvar så länge det går. Man ser ju ändå hur fin hon är!

Balder-Balder Ystra Vidfamne S33305/2006 är dotter till DK UCH, INT UCH, NO UCH, SE UCH Sund Stamm's Pom-Pom's Pierot S31572/97 ( Zeldas Cranberry Cream S13310/95 och INT UCH, NORD UCH, NORD V-95, SE V-97, SE V-99 Jonna S46866/94 "Pom-Pom") och Balder-Balder Birka Breidablick S26223/2003 (Kolja von der Kleinen Blaike EKW99087 och Sund Stamm's Venus von Vipfel S13197/2001), läs om när Ystra föddes här och se hennes sida här.

Ystra är en frisk och härlig hund, undersökt med HD: A, ED: UA och patella: UA. Hon är alltid bra i magen och har aldrig haft några problem med hälsan. Hon är utställd och har fått andra pris två gånger, men vare sig hon eller Linde gillar utställning. Ystra gillar inte när någon främmande bara går fram och klämmer på henne, som en domare på utställning vill göra. Det går bra att hälsa, titta på tänderna - men inte gärna mer än så om man inte känner varann. Hon får bra kritik, men domaren vill känna mer på henne. Eftersom hon är så fin har vi provat att tvinga henne att bli bedömd, men blir hon fasthållen mot sin vilja sprattlar hon som en fisk på land och har därför åkt ut utan pris. Vi skippade utställningar efter det. Eftersom jag känner Ystra vet jag att hon gör så när hon inte gillar personen i fråga som tränger sig på, men hon är inte så mot alla. Presenterar man sig vettigt har Ystra inget emot att bli hälsad på, klappad och kelad. De hon känner älskar hon över allt annat.

Ystras mor är Birka Breidablick, hon har en tysk pappa och det är endast Birka som fått valpar i den kullen. Birka fick två kullar, och ingen av Ystras syskon i kull Vidfamne har fått valpar. I Birkas andra kull Godmode är det Gunhild, Torulv och Idun, som är halvsyskon till Ystra, som har fått varsin kull. Ystras pappa är Balders lillebror Pierot, han hade förutom Birkas kull där Ystra föddes endast en valpkull till, trots att han var en utomordentligt vacker och trevlig eurasier. Eurasier av den kalibern som man knappt ser idag. Anledningen till att han inte fick fler kullar än dessa två är nog för att han föddes 1997, det fanns inte så många eurasier i landet på den tiden som inte var för nära släkt med honom. Jag måste också berätta att Pierot's mor är den fantastiska, underbara Pom-Pom, den finaste av alla! Det är förstås för att Ystra har så fina föräldrar som hon själv är så fin, men hennes föräldrar och syskon har inte används i avel så mycket som de kunde ha gjort. För mig är det jättevärdefullt att Ystra får ännu en kull, jag vill verkligen bevara hennes och hennes föräldrars blodslinje.

Hanen jag valde till henne blev Emfis Heimdall av Majgård SE12111/2010, han kallas Blix. Jag såg honom för första gången på en utställning, han var knappt 21 månader gammal då men jag tänkte att "den där måste jag hålla ögonen på". Hans syster var också där och hon var också fin, det kändes bra! Det här är bilderna jag tog på honom då, första gången vi möttes för ett par år sedan då han tävlade i unghundsklassen och vann den. Jag har träffat honom några gånger sen dess, men har inga fina bilder att visa från dessa tillfällen.

Heimdalls pappa är norsk, men hans farfar är min gamle Balders lillebror Rebellion. Rebellion är en son till underbara, fantastiska Pom-Pom. När jag träffade Heimdall som vuxen slogs jag av likheten med hans farfar Rebellion. Jag var helt oförberedd och blev så överraskad och rörd att jag måste gråta en liten skvätt. När jag kom hem skickade jag bilder på honom till Rebellions matte och berättade hur tagen jag var av sonsonens likhet med sin farfar. Han har det där magiska lugnet, visheten och kraften som bara vissa hundar har. Något som i mina ögon gör att en hund skiljer sig från andra hundar och det som gör att jag tycker eurasier med den personligheten är så fantastiska.

Heimdall har en kull valpar på kennel Risan Gården, född i juni förra året. När jag var i kontakt med uppfödaren för att fråga om resultatet kunde hon bara lovorda Heimdall. Precis som jag har hon haft ögonen på honom en tid och är jätteglad över sina valpar som hon tycker är både trevliga, vackra och friska. Uppfödaren till Heimdalls pappa Doffen berättade att Rebellion var den finaste eurasier hon kände till och var stolt och glad över hans valpar. Doffen har jag inte träffat, men hans uppfödare bekräftar att han är en jättetrevlig hund. Det berättade också Heimdalls uppfödare Linda som ju träffade honom när hon var med Heimdalls mamma i Norge för parning. Heimdall är precis som Ystra en frisk och stark hund, hans hälsoresultat är goda, HD: A, ED: UA och patella: UA och han är svensk utställningschampion.

Här är lite blandade bilder på honom tagna vid lite olika tillfällen, det är både jag och matte Linda Hagelin som har tagit bilderna.

Hans föräldrar är Mettelins Doffen N12119/07 (FI UCH NO UCH SE UCH SE V-00 SE V-01 Sund Stamm's Rebellion och NO UCH Amanda av Geehrbacch) och SE UCH Lejonbols Emser S17952/2004 ( Zeldas Sitting Bull S45151/2002 och  FI UCH INT UCH NO UCH SE UCH SE V-03 Zeldas Vega S15331/98).

Kullen följer alla rekommendationer i RAS.Ökningen av inavelsgraden i den här kullen, räknat enligt SKKs avelsdata på sex generationer, blir 3,4% vilket är mer än de 2% som rekommenderas men under de 6,25% som accepteras i eurasierns RAS. Fina Jonna, eller Pom-Pom som hon kallades, blir valparnas morfarsmor, mormorsmorfarsmor och farfarsfarmor - det är jag glad över! Hon var den mest fantastiska hund jag någonsin träffat och jag är så glad att jag fick ha henne i mitt liv.  När jag pratar om Pom-Pom måste jag berätta att hon kom hit den 9 juli 1994 som första eurasier i landet. I år blir det 20-års jubileum! Till minne av henne har lilla "valp 1" fått ärva hennes namn, lillan är också den första valp jag har fått som har samma färg som sin urmoder.

Kull Krutrök består av Jonna och Björne, kullnamnet fick de för att båda är sotiga. Läs deras egna sidor här:

Ystras dagbok finns här.

Heimdall bor på kennel Emfi's, läs mer här.