Ursprungsland: Tyskland

Användningsområde: Sällskapshund

Klassifikation: F.C.I. Grupp 5, sektion 5: Spetsar och spetslika raser av urhundstyp.
Kort historia: Genom korsningsavel mellan Chow-Chow och Wolfspitz fick man 1960 fram en hundras, som till att börja med kallades "Wolf-Chow" och som efter inkorsning av samojed döptes om till "Eurasier". Den erkändes av FCI 1973.
Helhetsintryck: Eurasier skall vara en harmoniskt byggd, medelstor hund av spetstyp med upprättstående öron och varierande färg; med en pälslängd som fortfarande låter kroppens former synas. Benstommen skall vara medelgrov.
Proportioner: Rygglängden skall vara något längre än mankhöjden. Förhållandet mellan noslängden och skallens längd skall vara ungefär lika.
Uppförande och karaktär: Eurasier skall vara självmedveten, lugn och balanserad med hög toleransnivå, vaksam och uppmärksam utan att vara skällig. Den har stark bindning till sin familj och är reserverad mot främmande personer utan att vara aggressiv. Rasen är i avsaknad av jaktlust.
För att helt och fullt kunna utveckla dessa karaktärsdrag behöver eurasier en ständig, nära kontakt med sin familj i hemmet och en förstående men ändå konsekvent uppfostran.

Huvud:
Huvudet skall vara harmonisk med inte alltför bred skalle. Huvudformen skall, sett uppifrån och från sidan vara kilformig. Skallens och nospartiets plan skall vara parallella.
Skallparti: Skallen skall vara flat med tydlig pannfåra och markerad nackknöl.
Stop: Stopet skall vara svagt markerat.
Nostryffel: Nostryffeln skall vara medelstor och svartpigmenterad.
Nosparti: Nospartiet skall varken vara för grovt eller för spetsigt; det skall vara avsmalnande från basen mot nostryffeln med rak nosrygg och underkäke.
Läppar: Läpparna skall ha strama, svart pigmenterade kanter.
Käkar/Tänder: Käkarna skall vara kraftiga, underkäksbågen bred. Tänderna skall vara kraftiga och fulltaliga. Premolarer och molarer skall vara lodrätt placerade och utan tomrum emellan dem. Bettet skall vara antingen saxbett eller tångbett; de övre incisiverna skall antingen sluta tätt över eller möta de undre.
Kinder: Kinderna skall ej vara framträdande.
Ögon: Ögonen skall vara mörka och medelstora och får varken ligga för djupt eller vara framträdande. De skall vara något snedställda. Ögonlockskanterna skall vara väl åtliggande och ha svart pigment.
Öron: Öronen skall vara ansatta med ungefär samma avstånd från varandra som bredden på örats bas. De skall vara medelstora och trekantiga, upprättstående med rundade spetsar. Öronspetsarna och stopets mittpunkt bildar en så gott som liksidig triangel.
Hals: Halsen skall vara medellång, väl musklad och harmoniera med helheten. Halsskinnet skall vara stramt åtliggande. Halsen skall mjukt övergå i kroppen.

Kropp:
Eurasier skall ha kraftig, ej för kort kropp.
Manke: Manken skall vara framträdande.
Rygg: Ryggen skall vara stram, plan och mycket välmusklad.
Ländparti: Länden skall ha bra längd och bredd och vara mycket välmusklad.
Kors: Korset skall vara plant, brett och kraftigt.
Bröstkorg: Bröstkorgen skall nå till armbågen och ha ovalt välvda revben. Förbröstet skall vara välutvecklat, dock utan att framträda för mycket. Bröstbenet skall nå långt bak.

Underlinje: Buklinjen skall vara lätt uppdragen.

Svans: Svansen skall vara rak vid ansättningen, rund, stadig och tjock. Den skall vara avsmalnande och ha buskig päls. Svansen skall bäras framåt över ryggen eller något åt sidan, böjd eller rullad. Hängande skall den nå till hasspetsen.

Extremiteter:
Framställ: Sett framifrån skall framstället vara rakt med parallella ben, från sidan skall det vara normalt vinklat. Överarmarna och underarmarna skall vara nästan lika långa.
Skulderblad: Skulderpartiet skall vara välmusklat med något tillbakalagda skuldror.
Överarm: Överarmarna skall vara av medellånga och väl musklade.
Armbåge: Armbågarna skall ligga an mot bröstkorgen.
Underarm: Underarmarna skall vara medellånga och väl musklade
Handlov: Handlovarna skall vara kraftiga.
Mellanhand: Mellanhänderna skall vara medellånga. Sedda framifrån skall de vara alldeles raka, sedda från sidan skall de vara svagt vinklade.
Tassar: Tassarna skall vara ovala, slutna och måttligt välvda. Klorna skall vara kraftiga och mörkpigmenterade. Trampdynorna skall vara hårda, tjocka och ha svart pigment. Tassarna skall ha tjock päls mellan trampdynorna.
Bakställ: Sett bakifrån skall bakstället vara rakt med parallella ben; från sidan skall det vara normalt vinklat. Lårbenen och underbenen skall vara nästan lika långa. Bäckenet skall ha en lätt lutning.
Lår: Lårbenen skall vara medellånga och ha stark muskulatur.
Knäled: Knäna skall vara stabila med inte alltför öppna vinklar
Underben: Underbenen skall vara medellånga och väl musklade.
Has: Hasorna skall ej vara för lågt ansatta. De skall vara stabila och varken inåt- eller utåtvridna.
Mellanfot: Mellanfötterna skall ha god längd och bredd. Sedda från sidan skall de vara lodräta.
Tassar: Baktassar, se framtassar.
Rörelser: Rörelserna skall vara vägvinnande, med god steglängd fram och bra påskjut.
Hud: Huden skall vara stram och pigmenterad.

Päls:
Pälsstruktur: Pälsen skall ha tät underull över hela kroppen och medellångt, löst liggande täckhår. Nosparti, ansikte och öron samt framsidan av benen skall ha kort päls. Svansen, baksidan av frambenen (fanorna) och bakbenen (byxorna) skall ha lång päls. Pälsen på halsen skall vara aningen längre än på kroppen men skall inte bilda någon man.
Färg: Alla färger och färgkombinationer är tillåtna utom helvit, vitfläckig (tysk ursprungstext lyder ”Weissgescheckt”= vitskäck, översatt till engelska som ”white patches”= vita fält/lappar, blev på svenska ”vitafläckig”, AKs anm) och leverfärg.

Storlek och vikt:
Mankhöjd: Hanar 52-60 cm, tikar 48-56 cm.
Vikt: Hanar 23-32 kg, tikar 18-26 kg.

Balansen i proportionerna är av avgörande betydelse men de idealvärden som bör eftersträvas ligger i mitten av storleks- och viktangivelserna.
Idealmankhöjd: hanar 56 cm, tikar 52 cm
Idealvikt: hanar 26 kg, tikar 22 kg

Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.
Diskvalificerande fel: Aggressivitet, rädsla, skygghet, överdriven misstänksamhet. Övertippade öron, hängöron. Distichiasis (ögonhår i dubbla rader), ektropion, entropion, för djupt liggande ögon, för små ögon. Avsaknad av en framtand eller hörntand, avsaknad av en P3 eller P4 liksom av en M1 eller M2, bettfel. Svansknyck. Stora pigmentförluster. Avsaknad av könsprägel.

Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

tillbaka till Raspresentation eller Läs mer...