|
Raspresentation
Eurasier tillkom på 1960-talet genom initiativ av Julius Wipfel i Tyskland. Den är en av våra mest moderna raser, både i avseende på ålder och syfte. Så sent som 1973 godkändes den av FCI efter ett tiotal års avelsarbete med att få fram en ny hundras med uppgift att vara en sällskapshund med trevligt temperament och vackert yttre. Rasen kom till Sverige 1994 och mer om hur det gick till kan du läsa här. Om hur rasen kom till och dess ursprungliga historia kan du läsa via länken längst ner på sidan. Som grund användes chow chow, wolfspitz och samojed. Rasen skulle inte likna någon av dessa raser utan vara en lagom blandning av de tre där deras respektive fördelar plockats fram. Eftersom rasens huvudsakliga uppgift är att vara en sällskapshund har stor vikt lagts vid temperamentet, dessa hundar skall fungera i de miljöer där vi själva vistas. För mig är det en av de viktigaste egenskaperna att bevara för att få trevliga sällskaphundar. Hundarna tyr sig till sin familj och är tämligen ointresserade av främlingar. Vissa kan bli väl tillbakadragna mot främlingar, men med god socialisering av valpen från början minskar man dessa drag. Eurasier skall inte jaga eller vara skälliga, men de kräver förstås fostran för att inte jaga eller skälla alls. Ouppfostrade hundar som tillåts jaga efter vilda djur är ändå inte borta på länge turer, tack vare dess låga jaktinstinkt. Rasen är gladlynt och alert, men har inte någon större ”arbetshets”. Som motion och sysselsättning räcker ett ”vanligt liv”, en eurasier gillar att vara sin familj nära och föredrar en skogspromenad med fikakorg före brukshundklubbens träningsplan… Vill du cykla, rida, åka skidor eller skridskor hänger eurasiern gärna på i flera timmar, men under sommardagens varmaste timmar tar de gärna siesta. Flera eurasier tränas i agility, lydnad och spår, men med ambitionen att ha roligt – inte att vinna SM. Rasen är renlig och pälsen blir inte fet eller illaluktande, ens om det är lång tid mellan badningar. Två gånger per år fäller de mer eller mindre hela pälsen inom några veckor, ungefär som ett kaveldun. Månaderna däremellan tappas ytterst lite hår. Eurasier gillar inte att smutsa ned sig, de går gärna omvägar runt smutsdiken och vattenpussar, men vissa gillar att ta en simtur i sjön.
Pälsvården består mest i att borsta bort lös päls under fällningsperioden, men en genomgång med borste då och då däremellan skadar inte. Bor hunden i storstan krävs förstås badning med jämna mellanrum. Rasen ska ha hög toleransnivå och inte låta sig inte provoceras till slagsmål så lätt – men om det behövs kan de naturligtvis försvara sig, även mot mycket större hundar. När unghanarna blir könsmogna kan de på tonåringars vis bli väl tuffa för sitt eget bästa, men är du bestämd i din uppfostran behöver det inte alls bli ett problem. Som regel är eurasier mycket vänliga och lekfulla, de är inte heller svåra att uppfostra eller att lära in cirkustrick. De samsas lätt med andra hundar av båda kön, även andra husdjur som katter, kaniner och hästar. Välja hane eller tik? Det beror på vad du vill ha hunden till. Är planen att bli uppfödare är förstås valet en tik (men alla tikvalpar duger inte för avel, även om det är din dröm) men är det främst en sällskapshund du vill ha passar båda könen lika bra. Det är inte jättestor skillnad mellan könen, det skiljer nog mer mellan individerna än könen. Hanarna blir vanligen "en storlek" större än tikarna, de blir lite maffigare och får mer "lejonkung" över sig än tikarna som är lite mindre, lite slankare och helt enkelt mer feminina på alla sätt. Tikarna har nog ofta lite mer egen vilja, självständighet och envishet än hanarna som istället är lite mer måna om att vara till lags och ty sig till sina ägare. Eurasier är inte hundar som är aggressiva, men är man rädd för slagsmål bör man känna till att hanhundar och tikar slåss av olika anledning och på olika sätt. En "arg" hane är oftast arg på andra hanar, medan en "arg" tik oftast är arg på alla andra hundar. Ett slagsmål mellan hanar handlar om pondus medan ett slagsmål mellan tikar handlar om livet. Det här gäller för hundar i allmänhet, eurasier är inte ofta aggressiva, men det händer. Som ägare till en hund är det alltid väldigt viktigt med bra fostran. En väluppfostrad hund blir i alla lägen lättare och trevligare att ha med sig i livet som hundägare. Eurasier är mycket ursprungliga i sitt sätt och förstår hundspråk mycket bra. Från början bör man tala om vem som är flockledaren och vem som bestämmer i familjen. Hundarna tar så mycket makt du låter dem få, men på ett artigt sätt och inte genom kamp. För uppfostran rekommenderas böcker i hundspråk och etologi före klassiska dressyrböcker. Med rätt uppfostran, mycket kel och nära kontakt med sin familj blir dessa hundar mycket kärvänliga och trogna. Låter den här texten bekant? Det är samma text som jag har skrivit till hemsidan för Svenska Spets- och Urhundklubbens rasbeskrivning för eurasier. Rasstandard för eurasier finner du här Antal registrerade eurasier per år:
-Svenska Eurasierklubbens hemsida -Svenska Spets- och Urhundklubbens hemsida -Svenska Kennelklubbens hemsida -Eurasierns Svenska historia -Eurasierns ursprungliga historia (på tyska) -RAS (Rasspecifik avelsstrategi) för eurasier finns här.
|
