Idag är det vanligt att hundar är överviktiga, det är vanligt med dålig tandstatus och tandsten. Det är väl också ganska vanligt att man vill få så mycket som möjligt för sina pengar när man köper gott till hunden. Jag hör hundägare säga att det är så dyrt med tugg, samtidigt köper de flera påsar smågodis. De klagar att tugget äts upp så fort, samtidigt som de köper små tugg för dvärghundar till sina stora hundar. De säger att de vill ha något "rejält som hunden får jobba med", men när jag visar ett sånt säger de med ett förskräckt skatt att det är ALLDELES för stort eller ALLDELES för dyrt. Eller att "en gång köpte jag ett tugg, men min hund åt inte det, så det är ingen idé att köpa nåt". Hundägare kan hålla upp en liten tuggis för 39 kronor och fråga om den är något som hunden får jobba med. När jag drar på svaret lägger de till "ja, den håller väl inte bara i femton minuter?" Jo, så små saker håller inte längre än en kort stund. Butiken där jag jobbar ligger nära Systembolaget, på fredagarna kommer hundägarna till oss efter ett besök där och ställer ned sina tunga kassar. Sen klagar de på att hundens tuggben är så dyrt och köper något litet. Det här gör mig frustrerad, jag är ju på hundarnas sida och vill ge dem bra saker de tycker om och som är bra för dem.

Det var så jag kom på att skiva det här, med förslag på vad du kan köpa för hundens veckopeng som räcker hela veckan. Det blir billigare, det blir nyttigare och det blir mycket roligare för hunden. Skippa smågodiset och köp tugg för pengarna!

Smågodisalternativet kostar lika mycket som tuggbensalternativet: 320 kronor.

Den övre högen på bilden här ovan är ett ganska vanligt köp på mitt jobb en fredagkväll, den är tänkt att vara hundens nöje under helgen. Några påsar godis och tugg, inget konstigt. Eller?

Smågodiset äts upp i ett kick om det serveras ur påsen, de lösa godisbitarna lika fort. Tuggisen räcker lite längre, om hunden ens vill tugga på den pressade stumma nöthudsbiten. Till smågodisköparens försvar måste nämnas, det är ju möjligt att allt godis används som belöning under aktiv träning, spårläggning, klickerträning och lydnadsövningar, i så fall räcker det längre och är ett ok val, även om det inte blir mycket att tugga på. Min erfarenhet är dock att de hundägare som köper de här påsarna sällan har extremt vältränade hundar.

Den undre högen på bilden visar vad du kan välja istället, för exakt samma kostnad som smågodisalternativet. Godis och tugg, men andra proportioner. Den stora nöthudremsan räcker för konstant tugg alla veckans kvällar, de ljusa tuggrullarna är från Rauh, tjock och seg hud där hunden verkligen får kämpa när den tuggar. Det beigebruna är tre stycken torkade klövar och köttbenen är nackkota och revben från nöt. Den stora påsen innehåller broskben från nöt, som en måltid per benbit. Det här valet av gott och tugg blir verkligen en sysselsättning för hunden, den får inte bara något att sätta tänderna i, den får jobba med kroppen och tassarna för att få tag och komma åt. Godispåsen använder vi för klickerträning och andra småtrick. Godis ges aldrig ur påsen utan anledning, utan bara efter utförd uppgift.

Så bara genom att välja andra saker kan din hund få jättebra, nyttiga och uppskattade tuggisar den kan jobba med. Om du köper så här mycket kommer det dessutom att räcka längre än en vecka.

För att ändra dina köpvanor, sluta använda smågodis i tid och otid. Man behöver inte ha godis i fickorna på promenaden bara för att dela ut medan ni går. Man behöver inte ge nävar med godis när man sitter hemma framör TV:n eller när man själv fikar. Använd bara godis när ni aktivt tränar. Vill du ge godis på promenaden så använd godiset som aktivering, göm i högt gräs eller gör ett litet spår. Öva att hoppa upp på saker eller balansera och avänd bara godis som belöning för prestation, så har ni också en rolig stund ihop. Träna trix med klicker och använd godis i pyttesmå bitar. Ofta kan du blanda smågodis med torrfoderkulor för att ha som belöning, både nyttigare och billigare än bara rent godis.

När du köper tugg, skippa småtuggen för dvärghundar om du inte har en dvärghund. Köp något rejält för din hunds storlek, något som den kan få kämpa med. Välj tugg av bra kvalité, som ex Rauh, Monster eller Bravo. Välj hudtugg gjorda av tjock hud i ett stycke. Välj färska köttben av nöt, som revben, broskben eller nackkota. Välj torkade koklövar, kohorn eller senor som ger mycket smak och mycket jobb under lång tid.

Om hunden inte gillar tugg då? Man kan inte jämställa ett tugg med ett annat, bara för att båda är gjorda av nöthud. Tuggben är som bröd: Tänk själv vilken skillnad det är på en plastpåse med rostbröd från Lidl i jämförelse med en surdegslevain från bageriet. Båda gjorda av mjöl och vatten, men så olika mot varandra att äta. Så är det också för hunden med olika slags nöthudstugg. För mig blev det verkligen tydligt när min Malva snattade tugg i butiken en morgon innan öppning. Hon gick till hyllan och tog ett vitt halvlångt tugg och la sig på mattan, rev av etiketten och bet i tugget, tittade upp och gick tillbaks till hyllan och tog ett nytt tugg, nästan likadant men som låg på platsen bredvid det första tugget. Hon gick till mattan, rev av etiketten och började tugga, men nu fortsatte hon nöjt. Jag som jobbar där får ju betala vad hon snattat och gick dit för att se vad hon höll på med. Men när jag såg att hon först tagit ett billigt tugg och att hon tog fel och därför gick och hämtade ett bättre, förstod jag hennes beteende. Hon var så klok! De såg liknande ut, men för hunden var de uppenbarligen olika att tugga på.

Är din hund inte van vid tugg så ge den ett mindre men av bra kvalité, när den lärt sig tugga byter du upp dig till större och tåligare tugg. Färska köttben och olika torkade delar av nöt och gris är också bra introduktion eftersom det är mycket smak i dem. Hundägare kan säga "min hund är så glupsk och en gång satte den sitt tugg i halsen så efter det får den bara små tugg". För glupska hundar, eller hundar med känslig mage gäller det att göra tvärt om, de ska ha stora tugg istället för små, så att de får jobba mycket och bara får loss små bitar av tugget. När hunden förstår att den kan jobba ordentligt med att tugga så brukar dessutom viljan att svälja ned stora bitar minska.

Det kostar tre till femtusen kronor om året att rengöra hundens tänder hos veterinären, sluta köp smågodis och lägg alla pengar på tugg istället, så mycket roligare ni får då.

Tugg kommer i många olika varianter och kvalitéer, den här bilden visar stora skillnader i hudens tjocklek. Nu är det inte bara tjockleken som avgör kvalitén, men det är en indikation på hur länge tugget kommer att räcka.

Vikten på tuggen avslöjar en hel del. Det ena väger 54 gram, det är det billigare av de två tuggen.

Det andra tugget väger nästan tre gånger mer än det ljusa, det väger 156 gram. Det är dyrare men det blir ju också mycket mer tugg i det här än det andra eftersom huden är så kraftig.

Jag låter det vita tugget ligga i en hink med vatten en stund, så att det går att rulla upp.

Det här är vad det lätta tugget innehåller, en större bit runt om med slamsor innuti. Inte konstigt att det väger så lite.

Huden är så tunn att den är genomskinlig, det är såklart därför tugget vägde så lite. Man kan också föreställa sig hur lätt hunden äter upp det.

Det här är vad det tyngre tugget är gjort av, ett enda stycke tjock hud. Den här biten har hundarna fått tugga på efter att bilden togs, de har tuggat i flera veckor.

Det här är exempel på sånt som jag kallar "chokladpraliner", det kanske ser ut som tugg, men det är bara godbitar som äts upp på en kort stund, en munsbit bara. Lägg inte pengar på sånt här i tron om att det är något för hunden att "sätta tänderna i", det här är bara snask.

För att visa vilken skillnad ditt val av gott blir för hunden gjorde jag ett test: Majken och Thoka fick varsin tuggis som kostade exakt lika mycket, men var olika. Majken fick en torkad kycklingfilé med tuggpinne i, Thoka en bit nötrevben. Båda godbitarna kostade 15 kronor. När de fick dem stod jag beredd med stoppuret och kameran. Majken åt sin bit på 22,5 sekunder. Det gick så fort att jag inte hann ta en bild på henne när hon åt, det var svalt innan jag fick igång kameran. Sen väntade vi på Thoka, väntade och väntade. Tidtagaruret kunde bara visa 15 minuter, så det varvade flera gånger och bilden på det ser inte rättvis ut. Thoka tuggade på sin godbit i 44 minuter.

Varsin godbit köpt för 15 kronor styck. Samma pris, olika saker, olika mycket aktivitet för pengarna.

Jag är beredd med stoppuret! Thoka är beredd att tugga!

Klockan startad! Majken får sin bit.

Thoka får sin bit

Majken är klar! Det har gått 22,5 sekunder. Jag hann inte ta någon bild medan hon åt, den svaldes fort.

Då väntar vi på Thoka.

-Åh, vad god Thokas godbit ser ut!

Tiden går, Thoka har nu tuggat i 26 minuter men är inte klar.

-Varför får Thoka alltid det godaste?

-Orättvist!

Thoka tuggar och tuggar. Majken börjar tycka det känns långtråkigt.

Stoppuret kan bara visa 15 minuter, så det har varvat tre gånger.

Sådär, nu var det uppätet! Thoka tuggade på sin godbit i 44 minuter, alltså 43 minuter och 38 sekunder längre än vad Majken tuggade på sin. Båda kostade 15 kronor. Det ena blev lite snask i magen på några sekunder, det andra blev hårt jobb i trekvart och sen gick Thoka och tog en tupplur, hon blev trött.

På söndagsutflykt och för att locka ut hundarna i vattnet är det ett perfekt tillfälle att använda smågodis.

Sjöbjörnen Thoka älskar vatten men landkrabban Majken vill inte blöta tassarna. Med en påse smågodis lyckades vi locka ut även henne i vattnet.

När man tränar med klicker ger man många godisbitar, en för varje klick. Jag anväder pyttesmå bitar, här är det kattgodis som är lagom i storlek och som både doftar och smakar gott.

Med endast en klicker, en liten påse godis och min fantasi om vad vi ska hitta på för trick kan vi ha roligt en lång stund. Hunden blir också sysselsatt på ett bra sätt, den tycker det är roligt och blir trött i huvudet efteråt. En liten påse räcker länge när man använder den så här.

Har man bara en liten budget men ändå vill ha något som räcker till mycket tugg så är torkade klövar ett bra val, de brukar kosta runt 15 kronor. De luktar lite sunkigt, men hundarna älskar dem. När man köper dem kan de vara väldigt torra, då låter jag de ligga i blöt över natten och de blir mer sega.

Majken Åskvigg gnager på sin ko-klöv. Den räcker i dagar. Hundarna tuggar tills de blir trötta i munnen, sen fortsätter de nästa dag.